Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Grönsakskonsumtion hos arbetsklassmän sett ur ett genus- och klassperspektiv..

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass.My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?.

The purpose of this master?s thesis is to examine how femininity, Silikon, Vecko Revyn, and Darling. The study is made from a critical discourse analytical approach and text, pictures, and layout are all analysed. Some of the main characteristics of the material are the division in the categories"we"and"them", double messages, and personal address to the reader. Femininity is strongly associated with body, sexuality, beauty, and looks.

I media ligger stort fokus på kropp och hälsa. Under det senaste årtiondet har flera hälsorelaterade tv-produktioner sänts i svenska kanaler. En av dessa är Toppform på Sveriges Television. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad tv-programmet Toppform menar med hälsa. Genom en kritisk diskursanalys tolkar jag vika diskurser som är dominerande i programmet och om Toppform förändrar eller reproducerar den dominerande diskursordningen.

Lera bär på någonting ursprungligt och universellt. Jag har velat arbeta idémässigt enkelt och direkt,för att möta leran på det plan jag upplever den som bäst ? med kroppen. Lerans förmåga att mötaden mänskliga kroppen, ta avtryck av den och bära med sig spår av aktivitet har hållits som viktigtsamtidigt som jag förhållit mig till den starkaste keramiska traditionen ? krukan.

Beckman, J & Nilsson, M. Symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris kopplat till kropp-själ, ur ett genusperspektiv. En litteraturstudie. Examensarbete i Omvårdnad. 15 högskolepoäng .Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva symtom och hälsorelaterad livskvalitet med angina pectoris ur ett genusperspektiv kopplat till människodimensionerna, kropp-själ. Metoden som används är sökning av relevant litteratur databas Pubmed och Cinahl, vilket resuterar i ett urval av kvantitativa artiklar som granskas enligt Polit & Beck (2001).

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Studiens syfte är att undersöka vilket bemötande Kim Kardashian får på två bilder hon lagt upp på Instagram. Utgångspunkten som kommer att sätta prägeln på studien är två stycken frågeställningar; hur representationen av Kim Kardashians visuella kropp kan förstås i en postfeministisk kontext och hur en diskussion kan föras kring hur hon använder sin kropp som vara samt vilka attityder som kan urskiljas i kommentarerna till Kim Kardashians två Instagrambilder.Materialet som används för att besvara frågeställningarna är två bilder som Kim Kardashian själv publicerat på sitt Instagramkonto i november 2014. Bilderna föreställer en halvnaken Kim Kardashian poserande med lyxig och utmanande symbolik. Den teoretiska utgångspunkten i studien innefattar postfeminism, kändisskap och parasocialitet. Inom postfeminism förklaras först grundläggande vad begreppet betyder för att sedan gå in på postfeminism i media och hur kvinnokroppen genom tiden har avbildats och framställts.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad.

Bakgrunden beskriver att det i samhället finns en stereotyp av hur människor med schizofreni är. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvärld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvärlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie på en självbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.