Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008).

Paris katakomber är ursprungligen ett stenbrott som togs i bruk som gravplats första gången 1780. Anledningen till detta var att kyrkogårdarna inom Paris murar var överfulla, vilket resulterade i både stank och sjukdomar. Katakomberna har ända sedan de bildades väckt intresse för besökare och idag har de blivit museum. Jag besökte själv katakomberna i december 2002 och reflekterade då över hur dålig informationen var. Dessutom var störredelen av benen mögelangripna och det verkade inte vara inte någon större kontroll på om människor försökte plocka med sig ben ut..

Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) har framförts som en lämplig metod för lindring av stress hos friska, men stressade människor. Effekten av MBSR på stress hos personer utan psykiska eller fysiska sjukdomar undersöktes genom en litteraturgenomgång av artiklar som behandlar experimentella utvärderingar av MBSR. Resultaten visar att MBSR är en verksam behandlingsmetod, men också att de publicerade studierna har brister vilket motiverar fler utvärderingar med striktare kontrollmetodik..

Fetma är ett växande hälsoproblem, såväl i Sverige som i övriga världen. Idag räknar man med att cirka 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige lider av fetma (BMI?30). Komplikationerna till följd av fetma är många, och inkluderar många allvarliga sjukdomar och tillstånd. Typ 2-diabetes är en av dessa sjukdomar och risken att insjukna ökar kraftigt med ett stigande BMI.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys.

Fetma och övervikt är idag den vanligaste nutritionella sjukdomen som drabbar sällskapshundar. Ökade fettdepåer är ett rent fysiskt hinder för ett normalt hundliv, men predisponerar även individen för flera sjukdomar. Olika riskfaktorer och hälsoeffekter tas upp i detta arbete. För att få reda på hundens kroppsammansättning kan flera metoder användas, där utrustningen ibland är mycket dyr eller tidskrävande att använda. I denna studie presenteras ett undersökningssätt som inte kräver någon utrustning och som är lätt att använda för den praktiserande veterinären, där hullet bedöms med hjälp av syn och palpation. Syftet med denna studie var att undersöka en grupp svenska sällskapshundar avseende foder-/motionsvanor, hull och eventuella häsoproblem.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Strålbehandling mot prostatakörteln kan ge biverkningar från tarmen som kan vara akuta eller kroniska. Biverkningarna kan leda till begränsning av stråldosen, negativ påverkan på livskvaliteten samt ökade kostnader för sjukvården.Syfte: Att studera om en kost reducerad på olösliga fibrer och laktos kan leda till lägre förekomst av akuta biverkningar från mag-tarmkanalen hos män som genomgår strålbehandling för prostatacancer.Metod: Deltagarna randomiserades till en kostintervention syftande till att reducera intaget av olösliga kostfibrer och laktos, eller en kontrollgrupp som inte gjorde några förändringar av kosten. Data avseende förekomst av mag-tarmbesvär samlades in med EORTC QLQ-C30 och QLQ-PR25 vid start av strålbehandlingen och 4 och 8 veckor efter påbörjad strålbehandling.Resultat: I detta examensarbete analyserades 176 deltagare, 90 i interventionsgruppen och 86 i kontrollgruppen. Förekomsten av mag-tarmbesvär ökade under strålbehandlingen i båda grupperna, men inga statistiskt signifikanta skillnader fanns dock mellan grupperna vid något av mättillfällena.Slutsats: Resultaten från detta examensarbete ger inte stöd för att ett reducerat intag av olösliga kostfibrer och laktos kan minska gastrointestinala biverkningar under strålbehandling..

This essay discusses the problems with the high rate of long-term sickness leave among women in Sweden. It is based on interviews with six women suffering from stress-related illness. The results show that these women hardly ever recieved an explicit diagnosis and therefore did not feel that their illness was acknowledged. In the abscense of measurable symptoms they were sometimes stigmatisized and accused of simulating their problems. From this position they tried to legitimize their situation by presenting themselves as respectable women.