Vissa vill ha en liten och behändig sällskapshund. Andra söker en jaktkamratmed starka ben och ett gott luktsinne. Uppfödarna formar hundarna helt eftertycke och smak, men glömmer att i stort sett alla hundar som ett resultat av detfår ärftliga sjukdomar och defekter..

I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Detta arbete handlar om terapiträdgårdar gjorda för att rehabilitera människor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jämföra två terapiträdgårdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet är att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till på olika sätt. Trädgården i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trädgårdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringsträdgård skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trädgårdsterapi finns en mängd litteratur som jag använt mig av, men om Vidarklinikens trädgård finns inte lika mycket, och därför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapiträdgård.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

SammanfattningDetta arbete tar upp de viktigaste fysiologiska förändringarna hos den åldrande hästen, hur dessa påverkar hästens beteende och behov, och hur det i sin tur påverkar den omvårdnad hästen har behov av. Sjukdomar som i större utsträckning drabbar äldre hästar än yngre tas upp, och fokus ligger främst på att så långt det är möjligt förebygga dessa. I de fall detta inte är möjligt ligger fokus på att göra livet för den sjuka hästen så symtomfritt som möjligt. Den åldrande hästens näringsbehov tas upp, samt hur detta kan påverkas av olika sjukdomar. Med åldrande hästar menas i detta arbete hästar i åldern 20 år och uppåt.SummaryTreating older horses for illness and injury becomes more and more common.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med Kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Enligt World Health Organisations världshälsorapport bidrar alkohol till mer än 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vållar 1,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen. Alkohol har alltid varit och är än idag ett av världens största samhälls- och sjukvårdsproblem. I Sverige är det mer än sex tusen personer som dör i alkoholrelaterade sjukdomar per år, vilket motsvarar lika många dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas därför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande åtgärder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka alkohol.

Hästägaren är den som har det yttersta ansvaret för hästens välbefinnande. En viktig uppgift är att se till att hästen får ett väl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hästens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden är att den domesticerade hästens foderstat till stor del består av stärkelse från spannmål då detta ingår i kraftfoder. Fång är också en foderrelaterad sjukdom där de mest framträdande symtomen är smärta i hovarna.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.

Flodkräftan har minskat i antal efter att kräftpesten införts via signalkräftor till svenska sjöar och vattendrag. Inplantering av signalkräftor har medfört svårigheter för flodkräftsbestånd att återhämta sig då signalkräftan bär kräftpesten, men inte själva påverkas i större utsträckning. Förutom sjukdomar påverkas flodkräftors populationsstorlek också av predation. Om man bortser från pesten är det svårt att fastställa orsaken till populationsminskningen i sjöarna då många faktorer är inblandade. Syftet med detta examensarbete är att genomföra en litteraturstudie och att fastställa förekomst av flodkräfta i fyra sjöar i Västernorrlands län. I litteraturdelen behandlas bla.

Idén till denna studie växte fram då fett är ett omdiskuterat ämne och det är intressant att se hur ungdomar ställer sig till fett i kosten.Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers inställning till fett i kosten. Det är även av intresse av att studera elevernas kännedom om fett utifrån de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) och om de är medvetna om de sjukdomar som kan vara relaterade till ett för högt fettintag. Studien är kvantitativ och frågeställningarna besvarades med hjälp av en enkätundersökning, vilken genomfördes på två gymnasieskolor i Göteborg där sammanlagt 101 elever deltog.Enkäterna var anonyma och det framgick inte heller någon ålder på de som besvarat dem. Dock fick de fylla i vilket kön de tillhör då intresset var att se om det fanns skillnader mellan könen. Studien visar att det främst är smaken som avgjör elevernas matval.

Egendomliga sammanträffanden kan vara viktiga att notera och uppmärksamma om man vill upptäcka miljöproblem. En ovanligt stor ansamling av sjukdomar inom ett litet område eller inom en liten grupp kan ge anledning till oro i omgivningen. Målet med det här projektet var att med statistiska metoder undersöka hur osannolika sådanaansamlingar är och om det går att avfärda dem som slumpmässiga händelser eller inte, samt att konstruera modeller vars syfte är att identifiera hälsofarliga miljöer.Endast icke smittsamma sjukdomar har studerats i detta projekt och de formler som har konstruerats bygger framför allt på Bayes sats. I de beräkningar som gjorts har detantagits att antalet sjukdomsfall är binomialfördelade.För att kunna beräkna risken för en skadlig miljöfaktor givet ett antal sjuka behövs en a priori skattning för sannolikheten att denna miljöfaktor finns och kunskap om hurmycket den höjer risken för sjukdom. Dessa värden är såklart osäkra, särskilt om det är okänt vilken miljöfaktor det skulle kunna röra sig om.