Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 7000 kvinnor av bröstcancer. 90 % av dessa överlever sin sjukdom tack vare goda behandlingsmöjligheter. Kvinnor med spridd bröstcancer lever allt längre tid med sin sjukdom. När bröstcancer sprider sig till andra organ än bröstet räknas den inte längre vara botbar. Behandling inriktar sig då till att vara lindrande eller palliativ.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Bakgrund: I början av århundradet ansågs smärta vara relaterad till kroppsliga orsaker. Smärta utan kroppslig skada betraktades som psykisk sjukdom. Oklar kronisk smärta delades in i två olika grupper utifrån den psykoanalytiska synen och den strikt organiska synen. Fibromyalgisyndrom (FMS) är ett svårdiagnostiserat tillstånd eftersom de flesta symtomen är subjektiva. Prevalensen av FMS är drygt 3 % bland kvinnor och 0,5 % bland män.

Bakgrund: Tonåringar med kronisk hjärtsjukdom måste lära sig ta ansvar för sin hälsa och sin egenvård, inför övergången till vuxensjukvården. För att klara detta krävs att tonåringen får kunskap om och förståelse för sin sjukdom och vad den medför. Sjukvården och föräldrarna måste lämna utrymme åt den unga patienten att träna på de färdigheter som behövs, så som delaktighet i beslut, ansvarstagande, självständighet, problemlösning, coping. Med tillräcklig kunskap, erfarenhet och rätt stöd upplever tonåringen en känsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka färdigheter en tonåring med kronisk hjärtsjukdom behöver för att klara sin egenvård, vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta.

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Patients with COPD (chronically obstuctive pulmonary disease) often experience acute episodes of the disease. On these occasions it is usual that the ambulance nurse is the patients first contact in the care. The purpose of this study is to describe patients' experiences in acute condition of the disease COPD and the Pre-hospital nursing. The method was systematic literature review with content analysis. The results show four prominent themes on the basis of patients' experiences.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.