Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Att vårda anhörig med kronisk sjukdom innebär en förändring för närstående som har ett stort behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelse av stöd vid vården av kronisk sjuk anhörig. Studien är baserad på 20 kvalitativa vetenskapliga studier vilka analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Artiklarna var publicerade 1997 och senare. Analysen resulterade i fem kategorier: att få information ger förståelse, att tala med andra som lyssnar och förstår, att dela ansvaret av vården med någon, att vilja vara delaktig men bli nonchalerad och att finna styrka i sig själv.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar fem till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder. Symtombilden innefattar kronisk buk- och bäckensmärta, kraftiga menstruationssmärtor orsakade av endometrios (sekundär dysmenorré), samlagssmärtor (dyspareuni) samt infertilitet. Tidigare forskning visar att endometrios påverkar kvinnornas livskvalitet. Trots att det är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna idag råder en generell okunskap om endometrios.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios och hur det påverkar deras livskvalitet.MetodKvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod. Sammanlagt intervjuades sex kvinnor i åldern 21-36 med diagnosen endometrios.

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelser och nedsatt funktionsförmåga hos de drabbade människorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes.

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Examensarbete  vårdvetenskap 15 hpTITEL: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioners påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård Författare: Julia Halt och Anna JonssonSAMMANFATTNING: Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre. En stor och viktig del av behandlingen utgörs av egenvård och då patienterna är införstådda med vikten av denna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans påverkan på kroniska hjärtsviktspatienters egenvård, med fokus på patientundervisning.  Metod: Systematisk litteraturstudie där åtta artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och sedan analyserades till ett resultat. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visar att de viktigaste interventionerna för att påverka hjärtsviktspatienters egenvård är kontinuerlig utbildning där patient och sjuksköterska närvarar.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet.Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal.