Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier.

Dystrofia myotonika Typ 1 (DM 1) är en kronisk, progressiv och ärftlig neuromuskulär sjukdom. För patienten innebär det en livslång sjukdom där försämring sker över tid och där även flera i familjen är eller kan vara drabbade. Patienter med DM 1 är i behov av regelbunden uppföljning gärna varje år. För att kunna tillgodose patientens behov skapades på Neuromuskulärt centrum, Sahlgrenska sjukhuset Göteborg, en sjuksköterskemottagning. Syftet med föreliggande litteraturstudie, var att kartlägga kunskapen om sjuksköterskemottagningar samt belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten?Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades.

När ett barn drabbas av en kronisk sjukdom som astma påverkar detta inte bara barnet utan hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har astma. Till denna kvalitativa litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: kaotiska känslor och maktlöshet på grund av sjukdomens krav: att känna sig ensam om ansvaret för barnet: att känna otillräcklighet i anpassningen mot en ny livsstil: att känna trygghet och hopp av att lära sig bemästra livssituationen. Föräldrar till barn med astma förlorar till en början kontrollen över sin kända livsvärld.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra största folksjukdomar och den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. KOL är en progressiv sjukdom med symtom som påverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög ålder är dominerande riskfaktor. Behandlingsmål för KOL är att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbättra livskvalitén. Patientutbildningens syfte är att stödja och stärka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Svårläkta bensår är vanligt förekommande och beror ofta på olika sjukdomstillstånd som försämrar cirkulationen i benen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar hela livet och ger begränsningar i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår. Tolv kvalitativa studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att vara ockuperad av smärta dag som natt; att vätskande och illaluktande sår skapar skam och stress; att vara på väg mot stillasittande och social begränsning, att kämpa mellan förtvivlan och hopp i en långsam läkningsprocess; att känna tillit till vårdpersonal. Svårläkta bensår upplevdes begränsande i livet, både socialt och fysiskt.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning.

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebär för den personen en förändrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan på det dagliga livet utifrån Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin självständighet, frihet och identitet: att få förändrad relation till familj och vänner: att känna sig osäker och uttittad och därför undvika sociala situationer: att ha svårt att planera dagen på grund av oförutsägbara symtom och nedsatt rörelseförmåga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förändring i det dagliga livet med avseende på förändrad social kontakt och begränsade möjligheter till aktivitet och arbete.

Allt fler personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket på sikt kan leda till kronisk hjärtsvikt. För att förbättra omvårdnadsåtgärder för hjärtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjärtsjukvård där vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka på vilket sätt sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder avseende fysisk aktivitet, egenvård, nutrition och rökstopp för patienter med hjärtsvikt och om dessa överrensstämmer med gällande riktlinjer samt om hänsyn måste tas till genusskillnader. Metoden är en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som användes för att söka svaret på syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell använts.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvård.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framställs i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rädsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstå som frisk?.Slutsats: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i samband med egenvård där de negativa upplevelserna var övervägande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvård.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts.

Bakgrund: reumatoid artrit eller kronisk ledgångsreumatism, är en sjukdom som styrs av immunologiska reaktioner som orsakar leddestruktion med symtom som ledstelhet, trötthet, allmän sjukdomskänsla samt smärta. Enligt tidigare forskning har speciellt fatigue och smärta rapporterats vara de största konsekvenserna av sjukdomen. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna personer med reumatoid artrit påverkas av smärta och fatigue. Metod: metoden för litteraturstudien inspirerades utifrån sju steg beskrivna av Willman m fl (2011) för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl och efter granskning valdes tio vetenskapliga artiklar ut för vidare analys.