Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

Kronisk njursjukdom med livsuppehållande hemodialysbehandling medförde förändrade levnadsvillkor för patienter och närstående. Närvaro av närstående var en faktor som positivt påverkade patienten och utan närståendes stöd krävdes större insatser från sjukvården. Till närstående räknas anhöriga, men även andra som har nära relationer med patienten, som till exempel vänner eller grannar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur litteraturen beskriver situationen för närstående till hemodialyspatienter och vilken typ av stöd de efterfrågade, samt att beskriva inkluderade studiers urvalsgrupper. Det är en beskrivande litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar från databasen CINAHL inkluderades.

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

BakgrundMultipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck.SyfteSyftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga livMetodMetoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor.ResultatResultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

?Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen är kronisk och kännetecknas av stor urinmängd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen är livslång vilket leder till livsstilsförändringar för barnet. Sjukdomen påverkar samtidigt hela familjen känslomässigt och en stor omställning krävs för att få livet att gå ihop. Omhändertagandet av hela familjen är viktigt då det påverkar dem i hur de ser på sjukdomen och klarar av att gå vidare i livet.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

AbstraktTyp 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandlingdär patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Introduktion: Idag är cirka 17 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Denna grupp har ökat och förväntas öka. Det kan ibland vara svårt att förstå den bakomliggande orsaken till den äldre patientens symtom. Patienten skall ses som en delaktig person i vårdprocessen med en förmåga att skapa sitt eget liv och skall inte ses som summan av sina delar och hälsan skall förstås som något mer än frånvaro av sjukdom.Syfte: Hur den äldre patienten med kronisk hjärtsvikt beskriver sina symtom under en semistrukturerad ankomstintervju och hur det speglas i journalen. Metod: Innehållsanalys användes som metod och analysen redovisades i två delar, ankomstintervjun och journalanteckningarna, som sedan kunde jämföras för likheter och olikheter.