Sök:

Sökresultat:

826 Uppsatser om Kronisk Parodontit - Sida 18 av 56

Faktorer som har betydelse för välbefinnande hos individer med KOL : - en litteraturstudie

AbstraktBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman.

Copingstrategier hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är kronisk, drabbar främst unga och har en ökad förekomst. En stor mängd studier har konstaterat att sjukdomen medför många negativa effekter på de drabbades livskvalitet. När en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala värden. För att hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmåga att stödja och stärka patienterna med IBD.

Faktorer som påverkar patienter till samsyn vid prevention och behandling av kronisk sjukdom. -Hur kan sjuksköterskan hjälpa patienter att följa sin behandlingsplan?

Det är känt att upp till 50% av patienter med kronisk sjukdom inte följer sinbehandlingsplan. Detta kan leda till onödigt lidande, sjukdom och sämre livskvalitet förpatienten samtidigt som det kan vara en ekonomisk förlust för samhället. Syfte: Syftetmed denna studie var att beskriva faktorer som påverkar patienters samsyn tillprevention och behandling vid kronisk sjukdom. Frågeställning: Hur kansjuksköterskan hjälpa patienter att följa sin behandlingsplan? Metod: Sökningar eftervetenskapliga engelska artiklar gjordes på databaserna Cinahl och Pub Med.

Hjälp, mitt barn har diabetes! : En litteraturstudie om föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

Den levda smärtan : En etnologisk studie av kronisk smärta.

Denna uppsats är en undersökning av ett antal smärtpatienters erfarenheter av Feldenkraislektioner med särskilt fokus på strategier informanterna tillägnat sig för att förflytta sig ut ur en smärtfylld värld. Smärta och smärterfarenheter analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv som inte skiljer smärtan från den som har den. .

Oral hälsa och demenssjukdom : Litteraturstudie

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

Upplevelser av rehabilitering och återgång i arbete med diagnosen utmattningssyndrom.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Hemodialys ? en del av livet : Patienters upplevelse av att leva med hemodialys

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.

Patienters upplevelser efter överviktskirurgi

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

Bubblande kolsyra och bottenlös dimma : - att leva med bipolär sjukdom

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd.Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom.Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier.Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig.

Den senaste omvårdnadsforskningen om hjärtsvikt : en litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.

Att vårda patienter med annan kulturell bakgrund : en litteraturstudie om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar.

Att leva med HIV som kronisk sjukdom

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.

Anabolic steroids in rehabilitation: a systematic review

Testosteron/ anabola steroider är kroppens kraftigaste uppbyggande hormon. Som läkemedel utnyttjas dessa effekter i mycket liten utsträckning idag. Syftet med studien var att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen om användningen av testosteron/ anabola steroiders effekter vid rehabilitering av sjukdomstillstånd/ skada. En sytematisk översikt av litteraturen genomfördes. 18 RCT-studier uppfyllde inklusionskriterierna och granskades kritiskt enligt PEDro-scale.

Oro relaterat till dyspné vid KOL : Icke-farmakologiska åtgärder

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån.

<- Föregående sida 18 Nästa sida ->