Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framstÀlls i barn- och ungdomsboken som vÀnder sig frÀmst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 Ärs Älder. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjÀlp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktÀr som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det Àr i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper sÄsom vackra, emotionella, lydiga, osjÀlviska, omtÀnksamma, sÄrbara och pratsamma.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska lÀroböckerna som behandlade ÀmnesomrÄdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förÀndrat sitt sÀtt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har anvÀnds för att uppnÄ detta mÄl. De forskningsfrÄgor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid dÀr professor HÀrenstams arbeten slutade, för att pÄ sÄ sÀtt slutföra det arbete som han pÄbörjade för lÀngesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos lÀroboksförfattarna att skildra ÀmnesomrÄdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen mÄste det nÀmnas att detta arbete Àven lÀgger grunden för vidare undersökning av kommande lÀroböcker som behandlar ÀmnesomrÄdet islam för högstadiet..

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framstÀlls i barn- och ungdomsboken som vÀnder sig frÀmst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 Ärs Älder. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjÀlp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktÀr som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det Àr i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper sÄsom vackra, emotionella, lydiga, osjÀlviska, omtÀnksamma, sÄrbara och pratsamma.

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieomrÄde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och dÀrvid Àven (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. DÀrtill behandlas Àven (5) kritiken pÄ detta perspektiv..

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Kravet pÄ att kunna lÀsa och skriva Àr stort, bÄde i skolan och i samhÀllet i övrigt. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svÄr nÀr vi tillÀgnar oss fÀrdigheten. För en del mÀnniskor förblir det svÄrt med skriftsprÄket. FrÄn vetenskapligt hÄll Àr synen olika pÄ vad svÄrigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger pÄ.

I vÄrden Àr en bibehÄllen respekt för mÀnniskan en viktig del. Sjuksköterskan spelar hÀr en central roll i relationen till patienterna genom sin omvÄrdnad. Syftet var att belysa och undersöka vad ett respektfullt bemötande kan innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och för sjuksköterskor samt vad sjuksköterskor bör tÀnka pÄ i omvÄrdnaden av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod, en litteratur studie av elva kritiskt granskade artiklar som uppfyller krav för vetenskaplighet enligt Polit m fl (2001). Resultatet redovisas utifrÄn ett huvudtema ? ömsesidigt förtroende - som innefattade Ätta undertema som behandlade vad ett bemötande med respekt kunde innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och sjuksköterskan ?vÀnlighet, tid, empati, delaktighet, information, sedd och hörd, förstÄdd och temat unik.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebÀra ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till bÄde en ökad sjÀlvförstÄelse och omvÀrldsförstÄelse och vad som hÀnder med sjÀlvbilden hos mÀnniskor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier pÄ Komvux kan vara delmÄl som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsÀttningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier pÄverkar elever pÄ sÄ vis att fördomsfullhet omvandlas till förstÄelse.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp som hörande barn till döva förÀldrar och hur skolsituationen kan ha sett ut. Studien Àr undersökt utifrÄn en vuxens perspektiv och har ett historiskt perspektiv eftersom jag ville undersöka hur det faktum att vara hörande barn till döva förÀldrar eventuellt kan ha förÀndrats över tid och hur skolsituationen eventuellt kan ha förÀndrats över tid. För att examensarbetet skulle uppnÄ sitt syfte har studien utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan ett hörande barn ha i en familj med döva förÀldrar? Vilken roll kan ett hörande barn till döva förÀldrar ha i skolan? samt Hur kan dessa roller eventuellt ha förÀndrats med tiden? Undersökningsmetoden som har anvÀnts i studien för att besvara frÄgestÀllningarna var kvalitativa intervjuer och genom ett föredrag. Respondenterna var fem stycken kvinnor som Àr hörande barn till döva förÀldrar.