Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är Kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi oKritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver Kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Denna studie behandlar det nya arbetslivet och vilka konsekvenser det innebär för individen. Studiens syfte är att förstå hur studenter på högskolenivå ser på de krav på arbetsmarknaden som medföljt ur individualiseringens kölvatten, med fokus på begreppet anställningsbarhet.Frågeställningarna berör individernas syn på anställningsbarhet samt om studenterna serindividualistiskt eller kollektivistiskt på anställningsbarhet. Arbetet är kvalitativt genomfört och har en abduktiv inriktning med en omfattning av åtta intervjuer. Urvalet innefattar fyra sjuksköterskestudenter samt fyra ingenjörsstudenter. Teorier som studien använder är Sennetts (2007) Kritiska reflektion på individualiseringen, Allvin m.fl.

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till experter i media och i övriga samhället. Vi vill också ta reda på hur föräldrar reflekterar och resonerar kring sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. De frågeställningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhåller sig föräldrar till experter i dels media men även i övriga samhället?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap?? Vilket förhållningssätt har föräldrar till sin barnuppfostran?För att fånga in föräldrarnas tankar och uppfattningar kring föräldraskap och barnuppfostran användes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhållningssätt föräldrarna har till experter, sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhållningssätt som i sin tur uttryckte olika känslor av risk och olika strategier för att bemästra dessa känslor.? Det Kritiska förhållningssättet där föräldrarna lägger ansvaret på samhället och förmedlar känslor av ambivalens och frustration.? Det positiva förhållningssättet där föräldrarna förmedlar känslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vägledning av experter i samhället.? Det reflekterande förhållningssättet där föräldrarna uttrycker en ambivalens inför budskap och värderingar från samhället men trots denna ambivalens har en tilltro till sin egen förmåga som förälder.? Det auktoritära förhållningssättet där föräldrarna inte uttrycker någon större ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och gränssättning är förutsättningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhållningssättet där föräldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en accepterande hållning..

Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och Kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Syftet med föreliggande studie var att utvärdera participation i ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, i ett projekt för kvalitetsutveckling och processorientering inom vårdkedjan i Höglandsområdet, Jönköpings läns landsting.Den övergripande målsättningen med projektet var att utveckla ett processorienterat och därigenom mer helhetsorienterat vårdsystem, för att uppnå bättre kvalitet för äldre vårdtagare, som ofta har behov av behandling vid olika enheter i vårdkedjan.Syftet med studien var också att utvärdera hur participation förhåller sig till ständigt förbättringsarbete och lärande i riktning mot en processorientering av vårdkedjan och ökat fokus på patienten.Vårdinstanserna i vårdkedjan inom samtliga sex kommuner och primärvårdsområden i Höglandsregionen, såväl som en medicinklinik och en rehabiliteringsklinik vid två olika sjukhus, har medverkat i studien. 55 personer, som representerade de olika yrkeskategorierna inom vårdkedjan, har deltgit i utvärderingen. Studien utfördes med hjälp av fokusgrupper och materialet analyserades ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten visar att participation på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för ett uthålligt kvalitetsutvecklingsarbete och en processorientering av vårdkedjan. Omfattningen av participationen avspeglas i omfattningen av ständigt förbättringsarbete och lärande.Kritiska faktorer var ledningens förmåga att kommunicera med och informera de anställda, ledningens engagemang i fråga om att driva ett strukturerat och långsiktigt förändringsarbete, ett tydligt processägarskap inom vårdkedjan och adekvata resurser. Resultaten genererade åtskilliga intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling..

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r Kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Elektricitet är mycket centralt i dagens samhälle och många av samhällets funktioner är beroende av en fungerande eldrift. I och med detta är det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnätsföretag har förmågan att behålla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen är någonting som inte inträffar speciellt ofta, men när det väl händer drabbas driftcentralen hårt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen på Utsikt Nät, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera Kritiska punkter som påverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmåga att bibehålla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förståelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare.Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den Kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.