I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.

Skapandet av konst kan ses som en social process där flera personer, utöver konstnären, på olika sätt påverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker är exempel på personer som ingår i den sociala process i vilken konst skapas, och påverkar i sin tur allmänhetens uppfattning om konsten såväl som konstnären som yrkesperson. Den här uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrån kritisk diskursanalys undersöka hur konstnärsrollen porträtteras i media. Fallet som undersöks är den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack år 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framställdes som konstnär i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade på, vilka som tog ställning i debatten samt hur konstnären som yrkesperson framställdes.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.

I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

Should new buildings blend in or contrast from the older buildings around? Could contrasts even emphasize different characters? This report is a discussion on that theme. I´ve studied different architects wiev on the question and studied different of examples of where new buildings contrast to the context in a successful way. In part two I´ve done a proposal on a new housing settlement next to Hammarbyhöjden in Stockholm. The new buildings contrast to the existing and the aim is to emphasize the characters in Hammarbyhöjden as well as in the new structure.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen..

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har också som syfte att undersöka hur och utifrån vilka utgångspunkter förskollärare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollärare uttrycker är möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgår från Habermas syn på att kommunikativt handlande är en social handling där interaktionen mellan aktörerna är betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgångspunkt i ifrågasättandet av etablerade samhällsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhället.

De faktorer vi kommit fram till är direkt kritiska i en kalkyl för en investeringsbedömning i processindustrin är; lönekostnaderna, investeringskostnaderna och WACC. Vidare finns det två faktorer utanför kalkylen som påverkar lönekostnaderna och WACC, dessa är mycket viktiga och det är upplösande av trånga sektorer och ökad flexibilitet. Detta visar att bindningen av rörelsekapital kan komma att bli en kritisk faktor eftersom den påverkas av dessa två faktorer..