Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden. Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever. Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Commonly held dietary guidelines discourage full-fat dairy consumption due its to high levels of saturated fatty acids, which are believed to aversely influence cardiovascular disease risk. Cardiovascular diseases cause more than one third of deaths in the developed world. With dairy often providing a large part of energy and nutrients in Western diets, research into its effects on human health is warranted. Several recent studies have suggested a protective role of dairy in the development of cardiometabolic disease. However, many of these have used imprecise methods of dietary assessment, based on questionnaires or interviews. Biomarkers are emerging as a means of evaluating diet in a more objective way. Currently used dairy fat biomarkers are minor fatty acid constituents of dairy that preferably are unique to dairy and not influenced by endogenous metabolism.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera diskurser kring lärande i grundsärskolan. Materialet är åtta examensarbeten från två högskolor/universitet i Sverige från speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: Utgångspunkten inom diskursanalysen är att verkligheten inte kan nås utanför diskurserna och därför är det just diskursen som analyseras. Genom att upptäcka hur verkligheten skapas i texterna kan man få syn på vilka förutsättningar som möjliggör uttalanden om lärandet. Att använda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar språkets roll som skapare av representationer av verkligheten, är studiens teoretiska utgångspunkt.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om användningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt på elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hänsyn till inlärningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förändras när digitala medier används. Jag har upprättat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frågeställningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan på elevernas motivation, men att det ofta är den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlärningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har många fördelar, bl.a. är möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlärningstyper.

Arbetet behandlar området aseptisk fyllning av tuber i en ISO 5 klassad miljö.Problematiken som berör detta område tas upp, grundprinciper diskuteras, dagens teknik inom olika renrumsapplikationer behandlas.Slutligen appliceras allt för att lösa det specifika problemet att möjliggöra aseptisk fyllning av tuber i en specifik maskin, där koncept för att lösa detta presenteras..

The Swedish Aviation Safety Authority has decided to standardise a classification system for reporting deviations found in inspections. The purpose of a classification system is that similar deviations always should be reported in the same way since this will enable better decisions regarding different risk areas. The inspectors are therefore constrained to use a standardised classification system and are not free to use their own words when reporting deviations. A hierarchal classification system with predefined phrases is in aviation referred to as taxonomy. Taxonomy is already in use when reporting accidents and incidents but not when reporting deviations found in inspections.

Bakgrund: Ortokeratologi är en teknik där man genom specialdesignade RGP-linser kan reducera eller helt eliminera låg och måttlig myopi och även låggradig hyperopi och astigmatism. Man sover med linserna under natten, tar ut dem på morgonen och kan sedan gå utan glasögon och kontaktlinser hela dagen med bra visus. I denna studie tas en del fakta upp om hur ortokeratologi fungerar och på vilka tekniken fungerar.Syfte: Syftet vara att ta reda på mera om ortokeratologi då detta är en teknik på framfart. Även att jämföra undertecknads prövotid med redan gjorda studier.Metod: I studien jämfördes en försöksperson med tidigare gjorda studier, försökspersonen använde ortokeratologilinser under 45 dagar och mätningar som togs och jämfördes var k-värde (corneas kurvatur) och fri visus (synskärpa). Mätningarna utfördes dag 1, 3, 7 och 14, sedan togs visus 1 gång i veckan för att kontrollera att den hölls stabil.Resultat: visade att samtliga studier hade ungefär samma resultat där nästan alla försökspersoner fick bra visus under behandlingen.