Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ?Modstrilogin? (1968- 79- 93) och tv-serien ?Upp till Kamp!? (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum.

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen på fri handel har alltid varit en laddad ideologisk fråga och det var främst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivån till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrågorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen är att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala språkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under åren 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att använda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvågor. Problemet låg främst i den okunnighet och rädsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens inställning till Nafta. I 1993 års artiklar fanns en genomgående repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn där frihandel lyftes fram som det främsta framgångsreceptet och därmed blev Nafta den enda utvägen ur krisen.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion.

Maxflo?desproblemet har ma?nga praktiska tilla?mpningar och probleminstanserna kan bli mycket stora. Effektiva implementationer a?r da?rfo?r no?dva?ndigt fo?r att ko?rtiden inte ska bli alltfo?r ho?g. I den ha?r studien har tva? maxflo?desalgoritmer, Edmonds-Karps algoritm och Goldberg-Tarjans push-relabel-algoritm, implementerats i Java med tva? olika da- tastrukturer och ja?mfo?rts med varandra.

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej..

This master thesis is an analysis of how the amount of health centers per inhabitant has changed since the Swedish government implemented a new health care reform in 2010. The reform implies a free choice of health centers in the Swedish regions and opens up the market for private firms. The purpose of the thesis is to study the effects of the different financing systems toward the health centers in the regions. The models are based on theories of the need of health care. Two of the independent variables which are studied are income and age.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar som kommunfullmäktige har på de förtroendevalda revisorerna samt att granska vad de förtroendevalda revisorerna anser att deras roll består av. En jämförelse mellan kommunfullmäktigeordförandes och revisorernas uppfattningar om revision och revisorns roll genomfördes för att se om dessa uppfattningar var lika eller om det förekom ett förväntningsgap dem emellan. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med kommunfullmäktigeordförande i Kalix kommun och Överkalix kommun och deras förtroendevalda revisorer. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att kommunfullmäktigeordförandena i de båda kommunerna förväntade sig att revisorerna skulle bistå med rådgivning i första hand medan revisorerna ansåg att granskning av verksamheten skulle prioriteras. Detta innebär att ett förväntningsgap existerar, då kommunfullmäktigeordförandenas och revisorernas uppfattningar om revisorrollen skiljer sig åt..

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

I takt med att vår medvetenhet om miljöns påverkan på vårt välbefinnande ökar, så ökar också behovet av en kunnig yrkeskår som planerar vår livsmiljö utifrån de rådande förutsättningarna. Landskapsarkitektyrket är ett relativt ungt yrke, vars tunna yrkeshistorik bidrar till en allmänhet som generellt är dålig på att definiera yrkesrollen. Medias framställning och tolkning av yrket är också en starkt bidragande faktor till att den skeva bilden av yrkesrollen ytterligare förstärks. Syftet med denna pilotstudie är att granska ett antal utvalda medier, vars information ställs i motpol till ett antal intervjuade yrkesverksamma landskapsarkitekter. Resultatet förstärker min teori om att det finns en utbredd okunskap hos såväl kollegor som allmänheten.

Denna uppsats tar utgångspunkt i frågan om det på ett fruktbart sätt går att kombinera natur- och samhällsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgränsning har jag valt att fokusera på genusforskare inom medicin och dess förhållningssätt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. På vilket sätt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat åskådliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det även visar på de svårigheter som uppstår vad det gäller överskridande av disciplingränser.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika.

This study indicates that research about men and masculinity does not appear to have advanced as far as research about women and femininity. Similarly to attitudes concerning women and femininity, clear norms and attitudes regarding men and masculinity pervade society. Hence, there is a clear need for further research within this field to be carried out. This study, with the support of previous research, looks at gender norms which exist in educational material and the impact it might have on students. Against this backdrop, the author has focused the analysis on one textbook as educational material at upper secondary level with particular emphasis on masculinity and its associated norms.

Syfte och frågeställningar: Att undersöka vilka budskap om CSR som företag i en kritiserad bransch förmedlar i marknadskommunikation. Dessutom att få indikationer på hur denna kommunikation uppfattas av studenter som ingår en generation som är kritisk till marknadskommunikation och reklam. Metod och material: En textanalytisk del av ett antal reklamfilmer och annonser från McDonald?s, Max och Burger King, detta utifrån retoriken. Fokusgruppsdiskussioner med ett antal studenter för att få en bild av deras uppfattning av dessa reklamfilmer och annonser.