Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet.

Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys.

Syftet med studien är att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap på. Uppsatsen är av ren textanalytisk art och är skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frågor som kan användas i vidare forskning och diskussion.Frågeställningarna:? Hur får centrala tecken i valt material sin mening utifrån en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella gränser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie är diskursanalys som även är en del av teoribygget. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet består av sex stycken C-uppsatser från Institutionen för socialt arbete från Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

Detta examensarbete syftar till att presentera tekniker och tips på material för framställning av planritningar. Kopplat till teknikerna finns undersökningar som behandlar hur allmänheten uppfattar, föredrar och förstår dessa ritningar. Som ett komplement till undersökningen har även ett antal yrkesverksamma trädgårdsdesigner intervjuats om hur de skapar ritningar i kontakt med kunder.Tydliga resultat om vilken teknik som skattas högst redovisas. I en kritisk analys framförs flera tankar om hur undersökningens resultat kanske påverkats av orättvisa förutsättningar för hur de olika teknikerna presenterades..

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

Den 1 februari 2003 trädde den lagändring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivföräldrar i kraft. Inför lagändringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte är att visa på att vad som menas med familj och föräldraskap är en konstruktion. Målet är därför att framhålla att det som antas vara neutrala fakta tvärtom är resultatet av åsikter, normer och värderingar. I anslutning till syftet har huvudfrågeställningen varit att titta på hur familj och föräldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frågeställningen har följande underfrågor ställts: hur beskrivs homosexuella familjer och föräldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstå rapporten som en del av kärnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgår dels från Foucaults teori om skillnad där begreppen normalitet och avvikande varit vägledande och dels från familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Matematiken handlar i mångt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster är en viktig del inom algebran och aritmetiken och är det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa kunskap om elevers skilda sätt att erfara talmönster, såväl talföljder som visuella talmönster. Därutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrån de skilda sätt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i årskurs 3 och 4 har intervjuats utifrån ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkter och har använts för att analysera materialet.

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..