AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier på TV ? en Kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

          .

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för Kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

Spekulationer i media ökar under stora nyhetshändelser där ny information inte dyker upp (Nord & Strömbäck, 2002). Genom en kvalitativ studie i form av Kritisk diskursanalys och en källkritisk analys, studeras i den här undersökningen vad Dagens Nyheter och Aftonbladet publicerade rörande Malaysia Airlines plan MH370 under två veckor efter planets försvinnande. Fyra artiklar från varje tidning har valts ut och analyserats utifrån Kritisk diskursanalys samt källkritik, och sedan har det insamlade materialet jämförts för att försöka se likheter och skillnader i tidningarnas rapportering. Med stöd från teorier om nyhetsvärdering, nyhetsförmedling, tidigare forskning och tidigare nämnd källkritik har ett resultat nåtts som visar hur båda tidningarna publicerat teorier och spekulationer kring vad som hänt med flight MH370.Tidningarna har valt olika angreppssätt i sin rapportering genom skillnaden i hur de förlitat sig på nyhetsbyråer och andra mediers material. Dagens Nyheter har till större grad använt sig av de stora nyhetsbyråerna, medan Aftonbladet i större utsträckning sökt andra mediers rapportering, samt svenska experters uttalanden..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.

Sedan början på 80-talet går det att konstatera en tydlig förändring i den svenska kriminalpolitiken som kännetecknas av mer strafftänkande och mindre fokus på behandling och återanpassning av kriminella. Denna förändrade kriminalpolitik kännetecknas bl.a. av höjda straffskalor, allt fler utdömda livstidsdomar och en ökande fängelsebeläggning. Men det blir också allt mer tydligt i den politiska retoriken att kriminalpolitiken har förändrats; det talas allt mer om säkerhet, kontroll och att använda hårdare tag mot brottslingarna. I uppsatsen studeras, med diskursanalys som metod, denna förändrade kriminalpolitik utifrån retoriken i den politiska debatten.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible.To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses.The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to ?come out of the closet? repeatedly and their sexual relations are rarely represented.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi Kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en Kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

Vilken plats har lantraskor i dagens rationaliserade och högproducerande lantbruk och hur bidrar de till försörjningsmöjligheterna på landsbygden? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lantraskors egenskaper beskrivs, och hur detta positionerar dem som lämpliga för olika typer av produktion. Uppsatsen grundas i en intervjustudie med lantbrukare som bedriver produktion med lantraskor. Detta kompletteras med intervjuer med representanter från de respektive avelsföreningarna för lantraserna Fjällko, Rödkulla, Fjällnära ko samt allmogekor (Bohuskulla, Ringemålako och Väneko). Genom att analysera materialet med Kritisk diskursanalys identifieras centrala teman i diskursen om lantrasernas produktion.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en Kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.