Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

The focus of this study is the ways in which the discourses of the three largest right-wing populist parties in Scandinavia ? Danish Dansk Folkeparti, Norwegian Fremskrittspartiet and Swedish Sverigedemokraterna ? are articulated and on defining which individuals they include and exclude. The discourses of the three parties are compared and analyzed to determine whether they constitute specific nationalist and culturally racist discourses. The problem is addressed by applying a social constructivist theory of nationalism and cultural racism, and specifically the binary opposition ?we? and ?them?, on a material consisting of the respective parties? member magazines from 2007.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006.För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället.Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006.

Sexmissbruk eller diagnosmissbruk? ? En diskursanalys av begreppet sexmissbruk Jakobsson, R. Key words: diagnoses, hypersexuality, medicalization, nymphomania, sexual addiction, sexual behavior, sexual compulsivity, sexual deviation, shame, social construction. Background: Sexual addiction has been given a dominant discoursive power in Sweden which (re)inforces the idea that sexuality is essentially a dangerous and lethal force. Methods: The thesis consists of two sub studies. Firstly, a critical discourse analysis is conducted over scientifical articles of sexual addiction and sexual compulsivity. Secondly, a critical discourse analysis of the concept of sexual addiction in newspapers in Sweden?s largest newspaper, DN, and an evening paper, Aftonbladet.

Denna studie undersökte det gruppsykologiska fenomenet konformitet på Internet. Deltagare var 941 personer från tio olika communities och forum. Av deltagarna var 58,9% kvinnor och åldern varierade mellan 12 och 88 år med en medelålder på drygt 30 år. Konformitet undersöktes genom en webbenkät där deltagarna utifrån födelsemånad fördelades på en konformitets- och en kontrollgrupp. Enkätfrågorna rörde allmänbildning, logisk förmåga samt attityder.

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

The aim of this study was to investigate in what way content marketing can be understood through podcasts as an alternative marketing tool. The material which the study was based on is Ölpodden, a podcast initiated by Carlsberg Sweden. The study intended to shed light on the interdiscursivity that emerges when brands are communicated through podcasts. Another aim was to understand how relationships and identities are constructed through the podcast by examining its intended audience. In order to achieve this a critical discourse analysis was used as both underlining theory and comprehensive method.

Women?s football has, throughout history, been subject to the resistance of man?s world. The English football association forbid women?s teams to play on the association?s grounds. This ban lasted for 50 years and wasn?t dissolved until 1971.

The media plays a key role in constructing identities and categories, as its messages influence the way we understand the world. In the debate on integration issues, categories such as ?Swede? and ?immigrant? are often treated as obvious and unproblematic. ?Swedish?, being the norm, is seldom defined   and   frequently appears   with   subtlety.   This   paper   set   out   to   study   what   characterizes Swedishness in newspaper articles on integration issues, and how it is represented in relations to immigrants.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

 The theme of this essay arises from problematic pictures which travel journalism can bring about foreign countries, and in this specific case Mexico. These pictures can be problematic in the way that they can carry colonial elements and form colonial discourses. The main purpose of this study is therefore to investigate the Swedish travel magazines, Vagabond, RES and Allt om resor, and how they portray places and people in the written texts and photographs. This was done with a postcolonial and discourse theoretical framework, whereas empowerment of certain pictures can lead to formation of discourses, myths and stereotypes about places and people in Mexico. The method used to reveal different aspects of the travel reports was semiotic analysis, Norman Fairclough?s critical discourse analysis and critical linguistics.

Denna studie är ett alternativt synsätt på en kommuns mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Vår uppsats är en diskursiv analys av de normativa föreställningarna kring begreppen "mångfald" och "jämställdhet" med vilken vi uppmärksammar hur det till synes positiva mångfalds- och jämställdhetsfrämjandet i själva verket inbegrips av negativa inslag.Vi granskar inte bara hur interaktionen fungerar mellan dessa värdeladdade begrepp utan också effekterna därav. Studien avgränsar sig till Landskrona kommuns mångfalds- och jämställdhetspolicys, med intervjuer som kompletterande inslag, genomförda med strategiskt utvalda representanter från kommunen. Genom den här uppsatsen uppmärksammas de bristfälliga perspektiven som råder över begreppen "mångfald" och "jämställdhet". Dels belyser vi hur begreppen i sin samverkan interagerar som exkluderingsmekanismer och reproduktioner av rådande maktförhållanden.

Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och Kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.