?Problemet? immigration i ?möjligheternas? EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en Kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare..

AbstractAim: The aim of this essay has been to study how the Swedish church has created the image of their religious activity through media. This has been by studying the three commercial campaigns launched by the Swedish church during the years 2000, 2001 and 2003. Questions asked are: How has the Swedish church chosen to profile it self? Which discourses can be recognized in the campaigns? Which messages has been communicated through the campaigns? How has these discourses created the image of the Swedish church?Method: The methodological framework is critical discourse analysis inspired by Norman Faircloughs? three-dimensional model. Thirteen images all part of the campaigns are analysed using a semiotic method.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­? min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är Kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

Under de senaste tre decennierna har populära managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal på ett effektivt sätt. Dessa böcker har blivit bästsäljare och har inspirerat många ledare inför nya utmaningar angående personalfrågor. Kända managementförfattare har alltså stor påverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhället, samt för att förstärka en viss vision om hur människors beteende borde utformas för att företagsmässiga mål skall kunna uppnås. Denna studies syfte var att öka förståelsen för populär managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bästsäljande managementböcker från sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus på styrningsmentalitet, disciplin och människosyn.

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet på sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesätt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger på teorier om diskursanalys, och är utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer än kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan på en marknad som är utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det är vanligt att förskolor med andra styrelsesätt än kommunala, fokuserar mer på marknadsföring än på information på sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus på föräldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer på att ge information om verksamheten. Det är vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information på förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rådande marknadsanpassningen, där man måste vara tydlig med vad verksamheten innehåller, och gärna särskilja sin verksamhet från andra förskolors.

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikrecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

Syftet med vår studie är att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av våld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende våld, hot, utsatthet och hjälpsökande. Undersökningen är kvalitativ och utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar från två olika förortsområden till Göteborg. Vi har genomfört två fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.