Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

Language of text: SwedishNumber of pages: 90.

Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en Kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en Kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med låg socioekonomisk status.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.

En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop..

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för Kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Denna uppsats undersöker hur kategoriseringar görs i den svenska realityserien Paradise Hotel. Fokus i uppsatsens analys ligger på hur kategoriseringarna genus och sexualitet skapas, återskapas och/eller utmanas i programmet genom deltagarnas tal och handling. Ämnesvalet grundas i ett intresse av hur media är med och skapar kategoriseringar och dess roll i normaliseringsprocesser kring hur kategoriseringar förväntas vara. Uppsatsen diskuterar de första 33 avsnitten av den sjätte säsongen av det svenska Paradise Hotel. Analysen är strukturerad efter fyra temapunkter; bilden av den Andre, kroppen, motstånd och heteronormativitet.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en Kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Today, nine out of ten municipalities are active on social media and it has become increasingly popular among municipalities that make use of placemarketing to promote their particular region. A problem that is raised in this study is that the population of the municipalities in northern Sweden often is in decline. The purpose of this study is to investigate how a democratic-controlled organization such as Luleå Municipality uses the social media Facebook in its placemarketing, to highlight a place of scale and to attract new residents and stakeholders to move to or visit the city. In order to answer the purpose I have with the help of a critical discourse analysis examined how Luleå Municipality using social media Facebook in their marketing of Luleå as a place. The results were then analyzed using theories of placemarketing, Norrland and the market-oriented municipality.

The aim of this study is to explore how sports journalism can include and/or exclude athletics from a national community. This study put emphasis on finding patterns from articles by Swedish sport media on non-ethnic Swedish athletics. The theories central to this study are ethnicity and nationalism, as these concepts contain reflections on why certain groups of people are excluded and/or included. Norman Faircloghs critical discourse analytical model has been selected for the study method that analyzes texts in three levels: the text level, discursive practice and social practice. Four non-ethnic Swedish athletes have been chosen to explore how they were portrayed in the media.

Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes Kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet".

This paper aims to demonstrate how the imperial attitude of the British Empire not onlycirculated within the British Isles, but also to and within the colonies, namely Australiain this case. It also shows how the discourse in an australian newspaper, The SydneyMorning Herald, might affect the people reading it and how thoughts about "the other"is reproduced in the media. The years 1947-1950 has been chosen because those werethe years of the Dominion of India, when India first became independent from theBritish Empire, to the formation of the Republic of India in 1950.All this is done by using postcolonial theory and discourse analytic method hand inhand to de-veil the structures of Empire within the media..