Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ?talet om? barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor. Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av välfärdssamhället och droger i dokumentärserien ?Modstrilogin? (1968- 79- 93) och tv-serien ?Upp till Kamp!? (2007). De teoretiska utgångspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men främst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgångspunkterna bidrar till att finna kritik mot välfärdssamhället i filmerna och därefter påvisas i analys, och då med hjälp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor och män skildras i text. Genom att analysera ord som följer efter hans och hennes i en mängd texter bestående av nyhetsartiklar, insändare och skönlitterär text undersöks om och i så fall vilka skillnader som finns mellan hur kvinnor och män skildras i text. Genom att dela in orden i kategorier har det varit möjligt att studera och synliggöra mönster för hur de båda könen framställs. Uppsatsen har den kritiska diskursanalysen som teoretisk ram vilket möjliggör tolkning utifrån en större samhällelig nivå. Resultatet visar att kvinnor och män i jämförelse med tidigare forskning framställs som mer jämställda, men att påtagliga skillnader trots allt finns.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

Syftet med uppsatsen är att med diskursanalys undersöka hur det dalgliga talet om invandrare ser ut på diskussionsforumet Passagen.se underkategorin svenska samhället. Dessutom vill vi ta reda på hur invandrare konstrueras som problem och hur det är legitimt att tala om invandrare på forumet.Tidigare forskning inom ämnet har gjorts med diskursanalys på talet om invandrare i media, intervjuer och dagligt tal, men främst i andra länder och inte på internet. Vid diskursanalys går teori och metod hand i hand, vilket innebär att de begrepp som vi presenterar i teorin använder vi till stor del i analysmetoden. I analysen fann vi en mängd diskurser i talet om invandrare, vilket resulterade i en dominerande kritisk inställning och en underrepresenterad liberal inställning till invandrare. Invandrare konstrueras som problem genom att ?de? begår brott, luras, hotar vår kultur, konspirerar mot oss, är kostsamma och på det hela taget är alltför många.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet".