Bakgrund                                                                                                                                               År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ?Vi kan mer? som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik.Syfte                                                                                                                                    Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod                                                                                                     Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer.Resultat                                                                                                                                  Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

Denna rapport handlar om vad det är i dataspel som engagerar så många människor samt om detta engagemang går att överföra till andra slag av interaktiva informationsdesigner såsom t.ex. ett dataprogram innehållande information. Rapporten inleds med en litteraturstudie där begrepp som dataspel, interaktivitet och motivation tas upp. Sedan undersöks olika frågeställningar om vad det egentligen är som lockar i dataspel samt om det föreligger en skillnad mellan vad som engagerar kvinnor respektive män. Undersökningsmetoden är intervju- och enkätstudie.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ?talet om? hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka vad som skrivs i åtgärdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lärande. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Hur formuleras texten i åtgärdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lärande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i kritisk diskursanalys. Utifrån en flerdimensionell analysmodell har 30 åtgärdsprogram upprättade för elever i årskurs åtta och nio granskats. Den första dimensionen innebär analys av texten i åtgärdsprogrammen utifrån granskning av textens lingvistiska egenskaper och språkets grammatiska uppbyggnad.

En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat på dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpå ett antal testbara hypoteser ställdes upp. Därefter formulerades en enkät för att testa hypoteserna. Enkäten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i Gävle.Enkätsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Denna uppsats syfte är att studera utvalda delar av den moderna forskningen kring krig och konflikter. Fokus kommer att läggar på forskning kring interventioner samt fredsförhandlingar efter ett inbördeskrig. Syftet tycker jag är att undersöka PMC:s roll i interventioner. Vi undersöker PMC:s potentiella roller ur två perspektiv.De forskare vi valt att fokusera på är Mary Kardor och hennes bok ?Nya krig?, samt Peter Wallensteen och hans bok ?Understanding Conflict Resolution: War, Peace and the Global System?.

AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna.

There are several typical ideas about the suburb. The suburb is often associated with criminality and other social problems such as segregation. The purpose of this essay is to study the picture of how the suburb is constructed in a media context. The method used to answer the purpose of this study is critical discourse analysis, based on the thoughts of Norman Fairclough. The central theoretical ideas for this study are representation, stereotypes and racialization.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts.The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher?s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used.In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from ?Liber? and ?Gleerups?, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant.

Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering..

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen.