Sök:

Sökresultat:

2069 Uppsatser om Kritik frćn revisorer - Sida 53 av 138

Har revisorns samvete nÄgon grÀns? En studie om den revisionsnÀra rÄdgivningen

För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.

Komparativ studie av USA:s och Storbritanniens lagstiftning rörande terroristbekÀmpning och dess relation till mÀnskliga rÀttigheter och humanitÀrrÀtt

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

Polisutbildningen i Holland och Sverige : En jÀmförelse

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det sĂ„ vi vill se polisen i framtiden? GrĂ€nserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan lĂ€nderna blir större. Hur lika/olika Ă€r polisvĂ€sendet och polisutbildningen i olika lĂ€nder i Europa? I den hĂ€r undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med hollĂ€ndska poliser har legat till grund för den jĂ€mförelse jag har gjort.

Revisorers oberoende : -insikter i yrkesmÀssiga erfarenheter

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur revisorerna sjÀlva ser pÄ sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi fÄ en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motÄtgÀrder och uppdragsfrÄntrÀden. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt teorier om hot mot oberoendet för att forma vÄrt frÄgeunderlag.

Thaksin Shinawatras Drogkrig över 2,000 mord och en jordskredsseger

Den 14de januari 2003 startade en av Thaksins mest hÀpnadsvÀckande populistiska kampanjer, vilket Àr Àmnet för min uppsats.I ett tal till en stor samling befattningshavare deklarerade han att regeringen skulle genomföra en kampanj dÀr alla droger i Thailand skulle elimineras pÄ endast tre mÄnader.De följande tre mÄnaderna mördades över 2,200 mÀnniskor, varav ett flertal enligt vittnen var helt oskyldiga, och merparten enligt Human rights watch (HRW) lÀttare droganvÀndare. Flera MÀnniskorÀttsorganisationer och kritiker misstÀnker att en stor del av dessa dödsfall var utomrÀttsliga avrÀttningar utförda av, eller pÄ uppdrag av statlig polis. Trots skarp internationell kritik fortlöpte kampanjen utan större offentliga protester i Thailand.Thaksin annonserade i slutet av kampanjen drogkriget som en stor framgÄng. Han vann ett Är senare sin andra jordskredsseger..

Besöksförbud : Polisens arbete, rutiner och uppföljning

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

InlÀrningsstilar i förskolan och förskoleklassen? En kvalitativ undersökning om pedagogers medvetenhet om barns inlÀrningsstilar

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Varannan Damernas : En jÀmförande analys av Socialdemokraternas och Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik

Uppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera det jÀmstÀlldhetspolitiska fÀlt som Moderaterna och Socialdemokraterna presenterar pÄ deras respektive hemsidor. Genom att ta hjÀlp av metoden idé och ideologianalys samt partiernas ideologi Àmnar arbetet generera en klargörande bild av partiernas jÀmstÀlldhetspolitik samt klargöra möjliga intentioner bakom deras politiska stÀllningstaganden i frÄgan. Varför jag valt att analysera informationen som finns pÄ respektive partis hemsidor Àr eftersom just den informationskÀllan nÀr ut och anvÀnds av mÄnga osÀkra vÀljare. Jag har sett det intressant att se hur partierna visar upp sin bild av vad jÀmstÀlldhet Àr och hur man ska jobba för den.Genom min analys har jag delat in och skapat följande rubriker: Individen i centrum, SamhÀllet i centrum, Feminism, JÀmstÀlldhet ? start och mÄl, Vi Àr bÀst i vÀrlden, Hemmet och privatlivet, Arbete och NÀringslivet, Politiken, SamstÀmmighet och skiljelinjer bland partierna och till sist Kritik mot varandra..

Ta sig i kragen : En kvalitativ studie om relationen mellan samarbetsprincipen, metaforer och liknelser i samtal

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar pÄ ömsesidig förstÄelse i samtal. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, StÄlhammars (1997) teori om förstÄelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes pÄstÄende om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod Àr samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen bestÄr av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestÀmt Àmne med programledaren och i det hÀr fallet Àven en bisittare. Resultatet visar att det finns fall dÀr metaforer gÄr obemÀrkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förstÄelsen i samtalet, men det finns Àven exempel pÄ att bruk av metaforer och liknelser försvÄrar förstÄelsen..

Vetenskap eller pseudovetenskap? : En utvÀrdering av giltigheten i Poppers kritik gentemot Freuds psykoanalytiska teori pÄ basis av demarkationskriteriet

In this essay I evaluate the legality of Karl Popper?s criticism against psychoanalysis, regarding this theory of Freud?s being pseudoscientific. Popper?s criticism is based on his theory of demarcation in which he states that an empirical theory must be possible to test by observations in order to be, as most important is, hypothetically possible to falsify based on other empirical statements ? often in the form of new found facts that contradict the original statement/theory. In purpose of assessing Popper?s criticism I perform a modified idea analysis, based on a book by Evert Vedung (1977).

SÄnglÀroböcker ? till hjÀlp eller stjÀlp?: En kvalitativ studie om verksamma sÄnglÀrares uppfattning angÄende anvÀndandet av sÄnglÀroböcker i sÄngundervisning

Syftet med studien var att synliggöra hur sÄnglÀrare i gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhÄllningssÀtt till att anvÀnda sÄnglÀroböcker i sin undervisning med utgÄngspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnts dÀr fem sÄnglÀrare intervjuats. Informanterna Àr, eller har varit, verksamma i gymnasieskolan som sÄnglÀrare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhÄllningssÀtt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sÄnglÀroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sÄngundervisningen. LÀroboken kan förstÀrka och fördjupa innehÄll som behandlats i undervisningen sÄsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Kvinnlig lyrik, manlig kritik : En studie av mottagandet av, och diskussionen kring Katarina Frostensons och Ann JĂ€derlunds tidiga diktsamlingar.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Avskaffandet av revisionsplikten : hur kommer det att pÄverka revisionsbyrÄerna?

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om nÄgra av revisionsbyrÄerna i GÀvle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten frÄn och med Är 2010 för smÄ aktiebolag, pÄ nÄgot sÀtt kommer att pÄverka dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ om revisionsbyrÄerna pÄ nÄgot sÀtt kommer att förÀndra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.  Vi har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter frÄn ett antal olika revisionsbyrÄer. Materialet vi fÄtt fram har sedan sammanstÀllts i löpande text, analyserats genom att vi jÀmfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i vÄra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie Àr bland annat att revisorer i GÀvle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten pÄ vad denna förÀndring kan komma att leda till vad gÀller nya typer av uppdrag..

Sakta men s?kert ? snabbt men (r?tts)os?kert? En r?ttsdogmatisk analys av balansen mellan r?ttss?kerhet och effektivitet i snabbare lagf?ring

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Ömsesidig kĂ€rlek - Om betydelsen av ett genusperspektiv i parterapi med heterosexuella par

I arbetet förs en diskussion om hur familjerÄdgivningen i Sverige, den enda samhÀlleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet dÄ Àktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritÀra och patriarkala vÀrderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrÄdgivning nÀr vÀgledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas pÄ kÀnslor samt förÀldraskap pÄ tillit, till skillnad frÄn tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerÄdgivningen idag, 100 Är senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv nÀr det gÀller att hjÀlpa par till en tillfredsstÀllande parrelation och intimitet diskuteras liksom jÀmstÀlldhet kopplad till möjligheter till lÄngvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerÄdgivare intervjuas om sitt arbete.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->