Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lÀsstrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjÀlp av textrörlighetsbegreppet.Vidare Àmnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frÄgor lÀraren stÀllde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag anvÀnde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utÄt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet Àven att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde ocksÄ utlÀsa av resultatet att textrelaterade frÄgor av typen ?slutna frÄgor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frÄgor gav upphovtill rörlighet utÄt i samtalen. En slutsats i min studie var att lÀraren mÄste vara vÀl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vÀgleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och Äterkoppling som krÀvs för att de ska kunna anvÀnda strategierna effektivt ochmÄlmedvetet..

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krĂ€vs för att sĂ€tta upp en "first line"-support för anvĂ€ndare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportĂ€renden, samt hitta och utvĂ€rdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs ocksĂ„ en support- och Ă€rendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur Ă€renden ska skötas.Inledande frĂ„gestĂ€llningar för examensarbetet var frĂ„gor som; Hur hanteras ett Ă€rende? Hur mĂ„nga Ă€renden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören fĂ„ hjĂ€lp om Ă€rendena Ă€r för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att fĂ„ grundlĂ€ggande förstĂ„else för olika typer av supportkĂ€llor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i Äldern 11- 20 Är. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen Àr okÀnt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstÄr i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försÀmrad sjÀlvkÀnsla. Mödrarnas inverkan pÄ döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med sÀrskilt fokus pÄ mödrars pÄverkan gÀllande kroppsuppfattning, mat, vikt och Àtbeteende.

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krĂ€vs för att sĂ€tta upp en "first line"-support för anvĂ€ndare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportĂ€renden, samt hitta och utvĂ€rdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs ocksĂ„ en support- och Ă€rendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur Ă€renden ska skötas.Inledande frĂ„gestĂ€llningar för examensarbetet var frĂ„gor som; Hur hanteras ett Ă€rende? Hur mĂ„nga Ă€renden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören fĂ„ hjĂ€lp om Ă€rendena Ă€r för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att fĂ„ grundlĂ€ggande förstĂ„else för olika typer av supportkĂ€llor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att man tar hand om vattnet pÄ ett annat sÀtt Àn det konventionella. Detta pÄ grund av olika anledningar sÄ som: rening, fördröjning och mervÀrde. De konventionella systemen som leder dagvattnet direkt till reningsverk eller recipienter i ledningar Àr idag kraftigt överbelastade, dÀrför mÄste man ibland om det Àr rÀtt förutsÀttningar hantera dagvattnet lokalt. Detta brukar samlas under begreppet LOD, Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten. Inom begreppet finns en rad olika lösningar pÄ hur man kan rena, fördröja och infiltrera dagvattnet.I detta arbete ligger tyngdpunkten pÄ öppna dagvattensystemen och vad det finns för skötselproblem kring dessa, arbetet tar upp vad som kan vara anledningen till att dessa skötselproblem uppstÄr.Metoden har varit att titta pÄ tvÄ olika system nÀmligen vÀstra hamnens dagvattensystem i Malmö och det som finns i Mariastaden, Helsingborg.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Neuromarketing kan beskrivas som ett redskap som företag kan anvÀnda för att förbÀttra effektiviteten i sin reklam. Beslutprocessen Àr komplex och emotioner, fördomar samt andra faktorer kan pÄverka konsumentens beslut. Det kan dÀrför vara svÄrt att genom traditionella marknadsundersökningar producera valida resultat som inte skadas av förutfattade meningar och eventuella efterkonstruktioner. Detta nya företagsekonomiska multidisciplinÀra omrÄde neuromarketing vÀcker bÄde nyfikenhet och intresse men Àven kritik och ifrÄgasÀttanden. FörmÄgan att tyda konsumentens hjÀrnaktivitet skulle kunna medföra att neuromarketing öppnar konsumentens svarta lÄda, vilket innefattar dennes kÀnslor och preferenser.

Max Webers teorier Àr klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byrÄkrati gÄr att anvÀnda för att analysera en nutida organisation - FörsÀkringskassan. Kan FörsÀkringskassan utifrÄn valda teorier ses som byrÄkratisk och vad innebÀr detta för organisationen? För att fÄ information om FörsÀkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhÄllande till Webers byrÄkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att FörsÀkringskassan Àr en byrÄkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byrÄkrati fortfarande Àr anvÀndbar - Ätminstone pÄ FörsÀkringskassan.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda pÄ hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men ocksÄ undersöka vad kritiken/hatet innehÄller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre mÀn vill författaren fÄ svar pÄ om kritiken och hatet skiljer sig Ät mellan könen. De utvalda programledarna Àr alla vÀlkÀnda. Kvinnorna Àr Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. MÀnnen Àr Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.