Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

Scanias nuvarande mjukvaruprocess upplevs, i mÄnga fall, vara onödigt lÄng frÄn det att en idé har genererats tills att den har lanserats pÄ marknaden. För att konkurrera pÄ marknaden Àr det viktigt att erbjuda nya tjÀnster och ny avancerad fordonsstyrning som snabbt ska kunna sÀttas i produktion. För att sÀkerstÀlla att mjukvaran uppfyller de uppsatta kvalitet- och sÀkerhetskraven anvÀnds inarbetade processer dÀribland den sÄ kalladeEmbedded Release Process. Dock Àr denna process inte alltid till hjÀlp för utvecklingen och kan medföra lÄng "time-to-market".Syftet med detta examensarbete var att utreda Scanias nuvarande utvecklingsprocess av mjukvara med avseende pÄ ledtider, eftersom det idag rÄder frÄgetecken om huruvida processen Àr tidsmÀssigt optimerad frÄn idé tills att den nÄr kund.De metoder som har anvÀnts för att angripa de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har bestÄtt mestadels av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som litteraturstudie, vÀrdeflödesanalys, fallstudie, benchmarking samt workshop. SÄsom ett komplement till den kvalitativa forskningen har statistik tillÀmpats i fallstudien.VÀrdeflödesanalysen visade pÄ mÄnga överlÀmningar inom organisationen, centraliserad beslutsfattning samt att flödet sker sekventiellt.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lÀrare och vÄrdnadshavare ser ut gÀllande skolans vÀrdegrundsarbete. Vi ville ocksÄ jÀmföra informanternas Äsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med tvÄ lÀrare samt enkÀtfrÄgor till vÄrdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide. Tidigare forskning visar att förÀldrar i stort sett Àr nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att förÀldrar Àr mindre nöjd med information frÄn skolan nÀr det gÀller sÄdant som kan kopplas till vÀrdegrund.

Uppsatsen handlar om att öka förstÄelsen om svenska jordbrukare. Bland de faktorerna som undersöktes var varför de startade företaget, vad de hade för mÄl och drivkrafter dÄ och hur de har Àndrats under Ären fram till dagslÀget. Personerna i undersökningen bedömdes Àven om de var lyckliga över sina beslut i och utanför företaget. Det som undersökningen anvÀnde som hjÀlpmedel var intervjuer och svaren som kom in bedömdes individuellt mellan personerna. Det resultat uppsatsen kommer fram till Àr att det inte Àr sÄ stor skillnad mellan dem som har Àrvt sitt företag och dem som har startat frÄn grunden nÀr de börjar. Skillnaderna kommer senare i livet.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lÀsstrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjÀlp av textrörlighetsbegreppet.Vidare Àmnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frÄgor lÀraren stÀllde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag anvÀnde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utÄt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet Àven att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde ocksÄ utlÀsa av resultatet att textrelaterade frÄgor av typen ?slutna frÄgor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frÄgor gav upphovtill rörlighet utÄt i samtalen. En slutsats i min studie var att lÀraren mÄste vara vÀl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vÀgleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och Äterkoppling som krÀvs för att de ska kunna anvÀnda strategierna effektivt ochmÄlmedvetet..

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krĂ€vs för att sĂ€tta upp en "first line"-support för anvĂ€ndare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportĂ€renden, samt hitta och utvĂ€rdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs ocksĂ„ en support- och Ă€rendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur Ă€renden ska skötas.Inledande frĂ„gestĂ€llningar för examensarbetet var frĂ„gor som; Hur hanteras ett Ă€rende? Hur mĂ„nga Ă€renden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören fĂ„ hjĂ€lp om Ă€rendena Ă€r för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att fĂ„ grundlĂ€ggande förstĂ„else för olika typer av supportkĂ€llor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i Äldern 11- 20 Är. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen Àr okÀnt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstÄr i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försÀmrad sjÀlvkÀnsla. Mödrarnas inverkan pÄ döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med sÀrskilt fokus pÄ mödrars pÄverkan gÀllande kroppsuppfattning, mat, vikt och Àtbeteende.

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krĂ€vs för att sĂ€tta upp en "first line"-support för anvĂ€ndare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportĂ€renden, samt hitta och utvĂ€rdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs ocksĂ„ en support- och Ă€rendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur Ă€renden ska skötas.Inledande frĂ„gestĂ€llningar för examensarbetet var frĂ„gor som; Hur hanteras ett Ă€rende? Hur mĂ„nga Ă€renden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören fĂ„ hjĂ€lp om Ă€rendena Ă€r för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att fĂ„ grundlĂ€ggande förstĂ„else för olika typer av supportkĂ€llor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.