Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 Kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den Kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande Kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn några företrädare för Svenska Kyrkan har på homosexualitet. Uppsatsen behandlar följande områden inom frågan om homosexualitet: Intervjupersonernas inställning till homosexualitet, Det bör finnas plats för flera åsikter inom kyrkan, En bibeltolkningsfråga, Homosexualitet är inte naturligt, Registrerat partnerskap, Partnerskap är inte ett äktenskap, Intervjupersonernas inställning till homosexuellas rätt att ansöka om adoption, Har alla rätt till allt?, Konsekvenser i verkligheten, Inga problem med homosexuella präster, Konflikt att vara kristen och homosexuell?, Frågan om homosexualitet är ett problem inom kyrkan. Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori. Det breda spektra av åsikter inom området som min undersökning givit, speglar, med största sannolikhet, desamma som finns bland övriga företrädare för Svenska Kyrkan, dock bara en bråkdel av dem..

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ?svenskar? men med en annan trosuppfattning än den traditionellt Kristna som råder i Sverige.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som Kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

 Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den Kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom.

The purpose of this essay is to illustrate the ideas that have influenced parents' choice of a Christian private school and how parents justify their choices. The essay also aims to examine the expectations that parents have in the schools, as well as the pros and cons as they consider private school compared to other schools.My study is based on qualitative data collected through interviews with parents who have chosen to place one or more of their children in a specific Christian private school. Using a qualitative approach has made it possible for me to get a deeper understanding of this investigation. I have also used the previous research on this field and theoretical starting points to explain and connect to my inquiry as Maslow's hierarchy of needs and the school Weber document types and identity in a multicultural society.The study shows that parents seek to or from the public school due to various reasons. To seek out a Christian private school depends on different reasons.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid Kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.