Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger på att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper då kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras på den socialkonstruktivistiska synen på etnicitet, vilken innebär att etnicitet är socialt konstruerat och föränderligt. Detta medför att olika omständigheter kan orsaka att gränserna mellan etniska grupper ändras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsättningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ?gatans kyrka?.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet:Varför bär kvinnor inom islam slöja?Går lärare i årskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur? Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid..

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Mitt syfte har varit att skaffa mig grundläggande kunskap om vad mystik är och vad som kännetecknar mystik erfarenhet. Jag har undersökt mystika riktningar inom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam. Tekniker och livshållningar som kan leda till mystika erfarenheter har jag också tittat närmare på. Min frågeställning har varit: Vad har den kristna mystiken att erbjuda nutidsmänniskan? Utifrån min frågeställning så har jag fördjupat mig inom den kristna mystiken.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

Den här uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehåller, hur de är strukturerade och vilka referenser/hänvisningar som författarna gör. Uppsatsen går också igenom 1917 års kyrkohandboks två konfirmationsgudstjänster, deras bakgrund och innehåll. Slutligen jämförs böckernas innehåll med gudstjänstens innehåll..

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").