Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet.

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt.

Denna uppsats är skriven i syfte att genom en värderande textanalys undersöka likheter och skillnader mellan två av svenska skolans läroböcker i religion. Erland EhnmarksVärldsreligionerna från 1955 samt Söka Svar från 2009, av Leif Eriksson, Malin Mattsson Flenngård och Uriel Hedengren. Denna jämförelse anser jag vara ett sätt att närma sig en förståelse för olika generationers sätt att se på religionen och att på så sätt få en inblick i hur generationsklyftan skapats. De frågeställningar jag har använt mig av är följande.? Tolkas religionerna opartiskt eller ur en kristen synvinkel?? Förändras texternas värderingar mellan de två böckerna?? I så fall, hur skiljer sig detta åt?Det resultat jag kommit fram till är att det har skett en utveckling både när det gäller genusperspektiv och centrering kring kristna begrepp i läroböckerna.

Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället ochinom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism.

Syftet med detta arbete är att visa på hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historieläromedel. Denna studie är baserad på en statlig rapport som utkom år 2010. SOU-rapporten visar på ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens läroböcker i historia. I merparten av böckerna är det fortfarande männens och de övre samhällsskiktens historia som berättas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgå inom historieforskningen som berättar kvinnornas, barnens och den ordinära människans historia.

Den här uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om västerländsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att läsa om svensk och europeisk historia och hur det på något sätt påverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den här studien urskilja vilken påverkan deras arv har för förståelsen av vad som lärs ut i deras skolor. Denna uppsats tar även en närmare titt på hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras läroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnå sådana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.

Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig är det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hänt med dem innan jag fick tag på dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift.