Sökresultat:
248 Uppsatser om Kristianstad - Sida 5 av 17
Prokalcitonin som markör för sepsis och bakteriella infektioner. Utprovning av en ny metod på Klinisk Kemi i Kristianstad.
Prokalcitonin är ett prohormon på 116 aminosyror som normalt produceras i tyroideas c-celler och i neuroendokrina celler i lungorna som svar på hyperkalcemi. Vid sepsis och andra bakteriella infektioner stimulerar bakterielipopolysackarider (LPS) och olika cytokiner produktionen av prokalcitonin i celler i hela kroppen. Flera studier har gjorts för att utvärdera hur prokalcitoninmätningar kan användas, dels för att skilja bakteriella infektioner från icke-bakteriella, dels för att anpassa antibiotikabehandlingen individuellt. I dessa studier har antibiotikaanvändningen kunnat minskas, vilket kan leda till minskat selektivt tryck och minskad resistens hos bakterier, samt sänker kostnaden för behandling. Syftet med denna studie är att sätta upp en ny metod för prokalcitoninanalys.
Energibalans för rötkammaranläggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftalternativ
Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.
För barnets bästa? : En kvalitativ undersökning om förskollärare och rektorers tankar kring sin anmälningsskyldighet
We came across the discussion about the so-called duty to report (14 kap 1 § SoL) and we found some previous research, showing that preschool teachers are hesitant to report, and that they want real evidence that children are being mistreated, even though the duty to report clearly states that they have to report as soon as they suspect that a child is being mistreated. Our purpose became to study what tendencies and conditions preschool teachers and principals, placed in the municipalities of Hässleholm and Kristianstad, have to fulfil their duty to report according to the social services act, when there is a well founded suspicion that a child is being mistreated. We split the purpose into the following research questions: Do local guidelines about how preschool teachers should act when suspecting that a child is being mistreated exist, and are they being followed? To what degree does the staff has knowledge about these guidelines? How do preschool teachers experience the treatment from colleagues, principals and social welfare officers when they´ve done or wanted to do a report? How do preschool teachers experience the reactions of a report from custodians? We did conversational interviews with two principals, one from the municipality of Hässleholm, and one from the municipality of Kristianstad. We also made focusgroup interviews with the staff, three persons each from one of their respective preschools. Our conclusion is that preschool teachers are unwilling to report mistreatment.
Fordonsgas eller el-produktion vid Centrala Reningsverket Kristianstad? : skall producerad biogas vid centrala reningsverket nyttjas som fordonsgas eller användas till el-produktion?
Varje månad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas används primärt som uppvärmning till lokaler på området genom tre gaspannor lokaliserade i källaren under huvudbyggnaden. På gasnätet finns även en uppgraderingsanläggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som går till uppgraderingsanläggningen generar en årlig intäkt på cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och när denna är full facklas överskottet av gas upp.
Hälsans roll i ämnet idrott och hälsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hälsoinriktning i Kristianstad kommun
Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.
Det kan vara farligt att ligga lågt - om stadsplanering inför stigande vattennivåer : Exempel från Göteborg, Kristianstad och Arvika
In this study is being examined how cities can be planned in the face of rising water levels and extreme weather, due to the changing climate. The starting point has been to investigate how the problems can be tackled and how the positive sides of water in the city can be strengthened, and synergy effects and greater sustainability be achieved thereby. The method has been literature studies and case studies containing interviews and visits. Göteborg, Kristianstad and Arvika have been studied for discussions and ideas about adaptation. Today, building near water is very popular which brings both advantages and disadvantages.
Hälsans roll i ämnet idrott och hälsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hälsoinriktning i Kristianstad kommun
Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.
Hållbar vattenplanering : en studie av Kristianstad kommun
Idag ställs det allt större krav för utformandet av våra städer föratt anpassa oss för framtiden. Ett stort mål för utvecklingen avvåra städer är att gå i riktning mot ett mer hållbart samhälle.Något som har hanterats ganska lite i stadsplaneringen ärvattenfrågorna i städerna. Vattnet har behandlats som ensjälvklarhet i Sverige och när man har velat göra sig av med detså har man behandlat det som en obegränsad resurs. Med EU:snya ramdirektiv riktas blickar mot vattenfrågorna i vilka man skaarbeta för en långsiktig hållbar hantering.Intentionen med detta examensarbete har varit att skapa enövergripande förståelse inom ämnet hållbarvattenplanering.Litteraturstudien inom ämnet vattenplanering har ämnatsligga till grund för fördjupningsdel där det har utförts engestaltning av en dagvattendamm/översvämningsyta iKristianstad kommun. Förstudien har gjorts i litteratur omvattenplanering och hållbarhet, vidare har en litteraturstudiegjorts av dagvattensystem.
Skandia och dess återuppbyggnad - En fallstudie
Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.
Skandia och dess återuppbyggnad - En fallstudie
Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna.
Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.
Tematiskt arbetsätt i förskolan och skolan : en studie om hur pedagoger anser sig använda ett tematiskt arbetssätt
En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.
LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad
Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är
ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum.
Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur
området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området
flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt
och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum.
Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att
skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för
bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till
Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker,
torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.
Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor
och för få varierande bostadsalternativ.
Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande
husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse
förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg,
flera parker samt ett ?park and ride? tåg.
En enkätundersökning om hur gymnasieelever upplever sin klassrumsmiljö
I detta examensarbete får man stifta bekantskap med hur elever vid tre olika gymnasieskolor i Kristianstad kommun upplever sin inlärningsmiljö och hur de tror att denna miljö påverkar deras lärandeprocess. För att komma fram till ett resultat används en enkätundersökning. Huvudresultaten som framkommer i denna undersökning är att majoriteten av respondenterna tror att klassrumsmiljön påverkar deras inlärning, att några faktorer såsom temperatur, färg och möbler spelar större roll än andra och att eleverna inte känner sig delaktiga i utformningen av sin klassrumsmiljö..
Ungdomar på marginalen : En fallstudie om ungas utanförskap
Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of Skåne.