Sök:

Sökresultat:

248 Uppsatser om Kristianstad-Ćhus - Sida 5 av 17

Prokalcitonin som markör för sepsis och bakteriella infektioner. Utprovning av en ny metod pÄ Klinisk Kemi i Kristianstad.

Prokalcitonin Àr ett prohormon pÄ 116 aminosyror som normalt produceras i tyroideas c-celler och i neuroendokrina celler i lungorna som svar pÄ hyperkalcemi. Vid sepsis och andra bakteriella infektioner stimulerar bakterielipopolysackarider (LPS) och olika cytokiner produktionen av prokalcitonin i celler i hela kroppen. Flera studier har gjorts för att utvÀrdera hur prokalcitoninmÀtningar kan anvÀndas, dels för att skilja bakteriella infektioner frÄn icke-bakteriella, dels för att anpassa antibiotikabehandlingen individuellt. I dessa studier har antibiotikaanvÀndningen kunnat minskas, vilket kan leda till minskat selektivt tryck och minskad resistens hos bakterier, samt sÀnker kostnaden för behandling. Syftet med denna studie Àr att sÀtta upp en ny metod för prokalcitoninanalys.

Energibalans för rötkammaranlÀggningen vid centrala reningsverket i Kristianstad för olika driftalternativ

Det Svenska miljömÄlet om Äterföring av vÀxtnÀring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för Äterföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krÀvs det att slammet mÄste vara hygieniserat. PÄ centrala reningsverket i Kristianstad vill man anvÀnda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebÀr en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jÀmförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranlÀggningen.I rapporten ingÄr energibalans som inkluderar uppvÀrmning av slammet, vÀrmeförluster frÄn rötkammarens vÀggar, samt energiinnehÄllet i den producerade rötgasen. En jÀmförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvÀrmning och tillÀggsisolering av rötkamrarna.

För barnets bÀsta? : En kvalitativ undersökning om förskollÀrare och rektorers tankar kring sin anmÀlningsskyldighet

We came across the discussion about the so-called duty to report (14 kap 1 § SoL) and we found some previous research, showing that preschool teachers are hesitant to report, and that they want real evidence that children are being mistreated, even though the duty to report clearly states that they have to report as soon as they suspect that a child is being mistreated. Our purpose became to study what tendencies and conditions preschool teachers and principals, placed in the municipalities of HÀssleholm and Kristianstad, have to fulfil their duty to report according to the social services act, when there is a well founded suspicion that a child is being mistreated.  We split the purpose into the following research questions:   Do local guidelines about how preschool teachers should act when suspecting that a child is being mistreated exist, and are they being followed? To what degree does the staff has knowledge about these guidelines? How do preschool teachers experience the treatment from colleagues, principals and social welfare officers when theyŽve done or wanted to do a report? How do preschool teachers experience the reactions of a report from custodians? We did conversational interviews with two principals, one from the municipality of HÀssleholm, and one from the municipality of Kristianstad. We also made focusgroup interviews with the staff, three persons each from one of their respective preschools. Our conclusion is that preschool teachers are unwilling to report mistreatment.

Fordonsgas eller el-produktion vid Centrala Reningsverket Kristianstad? : skall producerad biogas vid centrala reningsverket nyttjas som fordonsgas eller anvÀndas till el-produktion?

Varje mĂ„nad produceras 100 000Nm3 (normalkubikmeter) biogas vid centrala reningsverket i Kristianstad. Denna gas anvĂ€nds primĂ€rt som uppvĂ€rmning till lokaler pĂ„ omrĂ„det genom tre gaspannor lokaliserade i kĂ€llaren under huvudbyggnaden. PĂ„ gasnĂ€tet finns Ă€ven en uppgraderingsanlĂ€ggning inkopplad som kan ta ut gas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Gasen som gĂ„r till uppgraderingsanlĂ€ggningen generar en Ă„rlig intĂ€kt pĂ„ cirka 700 000:-. Överbliven gas lagras i en gasklocka och nĂ€r denna Ă€r full facklas överskottet av gas upp.

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Det kan vara farligt att ligga lÄgt - om stadsplanering inför stigande vattennivÄer : Exempel frÄn Göteborg, Kristianstad och Arvika

In this study is being examined how cities can be planned in the face of rising water levels and extreme weather, due to the changing climate. The starting point has been to investigate how the problems can be tackled and how the positive sides of water in the city can be strengthened, and synergy effects and greater sustainability be achieved thereby. The method has been literature studies and case studies containing interviews and visits. Göteborg, Kristianstad and Arvika have been studied for discussions and ideas about adaptation. Today, building near water is very popular which brings both advantages and disadvantages.

HÀlsans roll i Àmnet idrott och hÀlsa - en studie av högstadieskolornas lokala kursplaner och dess hÀlsoinriktning i Kristianstad kommun

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

HÄllbar vattenplanering : en studie av Kristianstad kommun

Idag stÀlls det allt större krav för utformandet av vÄra stÀder föratt anpassa oss för framtiden. Ett stort mÄl för utvecklingen avvÄra stÀder Àr att gÄ i riktning mot ett mer hÄllbart samhÀlle.NÄgot som har hanterats ganska lite i stadsplaneringen ÀrvattenfrÄgorna i stÀderna. Vattnet har behandlats som ensjÀlvklarhet i Sverige och nÀr man har velat göra sig av med detsÄ har man behandlat det som en obegrÀnsad resurs. Med EU:snya ramdirektiv riktas blickar mot vattenfrÄgorna i vilka man skaarbeta för en lÄngsiktig hÄllbar hantering.Intentionen med detta examensarbete har varit att skapa enövergripande förstÄelse inom Àmnet hÄllbarvattenplanering.Litteraturstudien inom Àmnet vattenplanering har Àmnatsligga till grund för fördjupningsdel dÀr det har utförts engestaltning av en dagvattendamm/översvÀmningsyta iKristianstad kommun. Förstudien har gjorts i litteratur omvattenplanering och hÄllbarhet, vidare har en litteraturstudiegjorts av dagvattensystem.

Skandia och dess Äteruppbyggnad - En fallstudie

Skandia Àr ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt omrÄde under mÄnga Är. Under Är 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats ÄterfÄ sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill sÀga relationen mellan rÄdgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera hur Skandia arbetar med att ÄterfÄ sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Skandia och dess Äteruppbyggnad - En fallstudie

Skandia Àr ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt omrÄde under mÄnga Är. Under Är 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats ÄterfÄ sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill sÀga relationen mellan rÄdgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera hur Skandia arbetar med att ÄterfÄ sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvÀgagÄngssÀtt för att Äterskapa vÀrdet samt genomfört en undersökning bland allmÀnheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

Tematiskt arbetsÀtt i förskolan och skolan : en studie om hur pedagoger anser sig anvÀnda ett tematiskt arbetssÀtt

En central tanke i ett tematiskt arbetssÀtt Àr att alla Àmnen integreras till en helhet, dÀr barnen tillÄts att inhÀmta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen SprÄk- och skapande pÄ lÀrarutbildningen vid Högskolan Kristianstad anvÀnds ett tematiskt arbetssÀtt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta pÄ detta sÀtt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har lÀst inriktningen SprÄk- och Skapande i lÀrarutbildningen pÄ Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssÀtt i sin yrkesverksamhet. Vi ville ocksÄ fÄ fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen fÄr för roll i det tematiska arbetssÀttet. Utskrifter frÄn kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare utgjorde utgÄngspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

LÅNGEBRO Stadsförnyelse i Kristianstad

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har dÀremot vÀgt upp centrumets nackdelar med för fÄ grönytor och för fÄ varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehÄllande ca 2.500 bostÀder med varierande husutformning, tvÄ nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förlÀggs, kajpromenad lÀngs med Helge Ä för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tÄg.

En enkÀtundersökning om hur gymnasieelever upplever sin klassrumsmiljö

I detta examensarbete fÄr man stifta bekantskap med hur elever vid tre olika gymnasieskolor i Kristianstad kommun upplever sin inlÀrningsmiljö och hur de tror att denna miljö pÄverkar deras lÀrandeprocess. För att komma fram till ett resultat anvÀnds en enkÀtundersökning. Huvudresultaten som framkommer i denna undersökning Àr att majoriteten av respondenterna tror att klassrumsmiljön pÄverkar deras inlÀrning, att nÄgra faktorer sÄsom temperatur, fÀrg och möbler spelar större roll Àn andra och att eleverna inte kÀnner sig delaktiga i utformningen av sin klassrumsmiljö..

Ungdomar pÄ marginalen : En fallstudie om ungas utanförskap

Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of SkÄne.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->