Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad Kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga Kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av Kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomarna. Den kallas även för de anhörigas sjukdom, eftersom en hel familj drabbas om någon familjemedlem får denna diagnos. Att drabbas av Alzheimers sjukdom kan innebära en stor förändring för alla inblandade. När en människa drabbas av kronisk sjukdom, förändras hela livssituationen, både för den drabbade och dennes familj. Syftet med studien var att beskriva hur de närmast anhöriga upplever att leva med en person drabbad av Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg Kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, Kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Abstrakt Att arbeta är någonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer är olika så kommer de att reagera olika på olika situationer. Att förlora sitt arbete är att förlora en del av den dagliga kontakten med omvärlden och detta kan komma att påverka människors liv radikalt. Ett besked om uppsägning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gå igenom där den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgå en rad olika faser där individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig själv. Det råder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar på ett besked om uppsägning, dock inte lika mycket information finns att läsa om hur personen som ger beskedet reagerar på att ge besked om uppsägning.

Abstrakt Att arbeta är någonting som ger individer en inkomst, sociala kontakter, möjligheter till personlig utveckling och struktur i vardagen. Eftersom alla individer är olika så kommer de att reagera olika på olika situationer. Att förlora sitt arbete är att förlora en del av den dagliga kontakten med omvärlden och detta kan komma att påverka människors liv radikalt. Ett besked om uppsägning kan, enligt tidigare forskning, liknas vid en kris som den uppsagda kommer att gå igenom där den uppsagda inom en viss tids ram kommer att genomgå en rad olika faser där individen tar in, bearbetar och till sist hittar en ny vardag och en ny tillvaro för sig själv. Det råder rikligt med information om hur den uppsagda individen reagerar på ett besked om uppsägning, dock inte lika mycket information finns att läsa om hur personen som ger beskedet reagerar på att ge besked om uppsägning. Syftet med studien är se om de olika reaktionsfaserna i Kristeorin kan appliceras på den person som ger besked om uppsägning.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av Kristeori, rollteori och ålderism.

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva återhämtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlägga de personliga strategier som främjar de drabbades väg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. Frågeställningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin återhämtningsprocess? Vilka personliga strategier, såväl praktiska som känslomässiga, har varit hjälpande i informanternas återhämtning?UrvalUrvalet har omfattat såväl män som kvinnor, med erfarenhet av återhämtning efter ett utmattningstillstånd. Sex informanter, två män och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjälp av intervjuer och även till viss del av kontakt via mail.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot Kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFöräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjälpStudien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Ämnet för denna studie var flyktingfamiljer som har levt gömda i Sverige för att undgå ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Studiens syfte var att försöka öka kunskapen om och förståelsen för gömda flyktingfamiljers situation under tiden familjerna lever gömda samt efteråt för familjer som erhållit uppehållstillstånd i Sverige. Den övergripande problemställningen var: Hur kan man förstå och beskriva situationen för gömda och före detta gömda flyktingfamiljer? Fyra teman undersöktes. Dessa var gömda familjers praktiska livssituation, familjernas nätverk, upplevelser av makt och maktlöshet, samt hur livet som gömd kan ha påverkat flyktingarna.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) Kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, Kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid.