Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

I have chosen to investigate the relationship between Latin American- and African Liberation Theologies. My purpose is to analyze, understand and compare the similarities and differencesbetween the two. The bulk of the study addresses two Liberationists, Gustavo Gutiérrez from Latin America and Jean-Marc Ela from Africa, both of whom are considered by many to be the most important theologians on their continents. This is done with the aim of deepeningthe knowledge of other theologies which have also influenced present day theological thinking.The questions I pose concern Liberation Theology in general, its background and its history. I will journey through Latin American and African church history in order to understand the contexts in which these two theologies have arisen.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

The present thesis closer examines what has come to be known as al-Qaida, partly from what al-Qaida is considered to be, partly from the consequences a certain picture of al-Qaida might give rise to. Between 1988-2001 most of this thesis sources refers to al-Qaida as a small, organized core group with some degree of cell structure. From 1991 to present days, many of the sources enlarge the picture of al-Qaida. From now on they start to view al-Qaida as either a network in itself or al-Qaida as a part of a larger islamistic network, not only as an organized core group with presumptive bases in Afghanistan. The most recent of theories regarding al-Qaida looks at al-Qaida as an ideology in itself (al-Qaedaism) or al-Qaida as a part of previously existing ideologies (Islamism, Neofundamentalism and Jihadism-Salafism).Al-Qaida is being seen - by scholars, journalists and terrorism experts - as an organization with a core group, a network in itself, part of a larger islamistic network and an ideology of its own or as a part of already existing ideologies.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra de karakteristiska drag som trolldomsprocesserna utvisar och jämföra och diskutera dessa mot en jungiansk teoribildning. Uppsatsen frilägger de orsaker forskningen givit för trolldomsprocesserna och lägger till en djuppsykologisk orsak med hjälp av den jungianska arketypteorin om det kollektivt omedvetna och arketypen Skuggan.Dessa händelser spred sig långsamt i en svårtydd bana från renässansens Italien, upp genom Europa för att småningom nå periferin Sverige och därmed Torsåker, där det enskilt största antalet dödsdömda avrättades i Sverige, 1675. Dess förlopp kan liknas vid en andlig farsot eller vid den jungianska termen Skuggan. En analys av anklagelsemyten visar att den består av både kristen och norrön symbolik med ett starkt inflöde av arketypiskt material från det kollektivt omedvetna, ett fenomen som ofta leder till masshysteri. De första tecknen på denna skuggrörelse är knappt synliga, eftersom de upplevs ligga långt borta i tid och rum.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet.

The connection between rune stones and churches is a known phenomenon. Unfortunately, very little is known about the previous function of the church sites, and consequently very little is known about what the connection between rune stones and churches means. The purpose of this study is to examine the rune stones connected to churches in the administrative province of Jönköping, in an effort to ascertain their purpose, symbolism and function. The aim is to find out if the rune stones connected to churches were primarily or secondarily placed on the site where the church was later built, and why some rune stones were built into the churches. Further, the inscriptions and iconography of rune stones have been analysed, and also their relation to their immediate surroundings.

This essay is an attempt to study some post-modern theological positions with regard to their growing interest in the use of mystical theology and mysticism in theological research in the academic post-modern world, and to see if the 19th century theologian Albert Schweitzer couldprove a resource for this understanding of mystical theology. This position is known in the essay as ?the mystical turn.?To present the background and understanding of this post-modern view of mystical theology the essay presents three theologians, namely: Andrew Louth, Mark A. McIntosh and Sarah Coakley.These three theologians argue for the use of a contemplative and transforming mysticism as a postmodern epistemology in relation to theological research, with growing concern of the status of theology in the secular and post-modern world. Having made clear the views of these three theologians the essay then presents Albert Schweitzer's view on the mysticism of Paul.

The purpose of this essay is to examine how young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, based on the changed conditions for the self in late modernity. More specifically, I want to examine how they deal with the increased degree of detraditionalisation and institutional individualization in late modernity.My research-question is:How do young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, with the increased degree of personal freedom and institutional individualization in late modernity as a starting point?The empiric part of the essay is carried out by qualitative in-depth interviews with five young members of Free Churches. These semi-structured interviews are focused on a number of different areas of the changed conditions for the self in late modernity.My theoretical perspective has been constructed from the theories of Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Elisabeth Beck-Gernsheim. From these theories a focus on certain relevant areas of the condition of the self in late modernity, has developed.

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.