När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

The aim of this study is to analyze the construction of "Christian masculinity" during the modern era. This is made in opposition to earlier research that has claimed that masculinity could not be constructed religiously, that is, without at the same time being constructed as effeminate or anti-masculine.Using a wide variety of theoretical concepts - such as discourse analysis, class, secularisation, masculinity as constructed from countertypes, and finally masculinity as a homosocial construction - I analyze a free church in Sweden, the Scanian Missionary Society (Skånes Missionssällskap), during the period of ca 1939-1945 (the society was a district of the Swedish Covenant Church, or Svenska Missionsförbundet), in order to argue for the standpoint that masculinity, in fact, could be constructed religiously. The primary source is the society's weekly journal Sydposten.The main results in this study can be summarized as follows: 1) The leading men in the Scanian Missionary Society did, in fact, construct a Christian masculinity, i. e. a masculinity whose core values and ideals were Christian, e.g.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

I denna uppsats görs en retorisk analys av en gudstjänst. Utgångspunktenär att en gudstjänst kan utgöras av en retorisk enhet och att dessolika delmoment, vart och ett, och tillsammans kan ses somargumenterande för en eller flera teser. De olika gudstjänstmomentenavser i sin tur alla inslag i gudstjänsten med allt från instrumentalinledningsmusik till predikan och bön. Dessa moment har sedananalyserats utifrån den klassiska retorikens två triader ethos, logos,pathos och delectare, docere, movere. De frågor som ställs är vadgudstjänsten försöker övertyga om och hur den sedan gör det.Den gudstjänst som analyseras har temat ?Jesus verklig frälsare? ochär en gudstjänst anpassad för ovana kyrkobesökare.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.

In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951.In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809?1951.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text? Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap.

Summary in EnglishThe purpose of this essay has been to examine the Christology of Wolfhart Pannenberg, and especially his interpretation of the belief in Jesus as true God and true man. The consequences for his ontology and his view of the incarnation are also focused upon.Fundamental features in the Christology of Pannenberg demand a closer examination in this connection. First, christological method regarding which a certain development can be shown from the early to the late writings of Pannenberg. According to my view, the later Pannenberg is more balanced in his way of describing the christological movements "from above" and "from below" and how these movements complement each other. In contradistinction to his mature Systematic Theology, in Jesus, God and Man from the 1960s he was more categorically an advocate of the from-below-perspective.Secondly, Pannenberg risks his entire Christology claiming the historicity of the resurrection.

Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.