Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 22 av 73

V?n eller Fiende? En Studie om Kommunalt Milj?ansvarigas Perspektiv kring Invasiva Fr?mmande V?xtarter

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

LÀroböcker i religionskunskap - en analys ur ett lÀrarperspektiv

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de lÀroböcker inom religion som de tre lÀroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa Àr anpassade för hur den rÄdande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom omrÄdena LivsfrÄgor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nÄ ett resultat har jag anvÀnt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutÀndan se i vilken grad som lÀroböckerna uppfyller detta..

Traditioner och hogtider i den svenska skolan

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet traditioner och högtider i skolan, men Àven hur tvÄ skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan Àr och har varit ett debatterat Àmne dÄ Sverige mer och mer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta innebÀr att förÀndringar i skolan sker dÄ den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mÄngfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar ocksÄ elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

"Inget lÀr frÀmja kreativiteten sÄ som brist pÄ pengar" : - Om företags hantering av skattefrÄgor

PÄ senare tid har företags skattefrÄgor fÄtt en större betydelse dÄallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsstÀlla sinaintressenter mÄste de minska pÄ skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstÄr för atthantera företagets skattefrÄgor Àr de omrÄden som skattestrateginska beröra..

Ett Àmne i tiden? : En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades till att bli Àmnet religionskunskap

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

KrÀnkningar pÄ idrott och hÀlsa-lektionerna : En idrottsklass upplevelser

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

X-instance : en c-uppsats om negativa fakta

MÄnga filosofer verkar gilla tanken om att fakta Àr verkliga, man menar att fakta Àr verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?vÀrlden? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell sÄ tillhör fakta den ?objektiva vÀrlden?. Jag kommer hÀr inte heller att förneka att fakta Àr verkliga, sÄ jag antar att fakta tillhör den objektiva vÀrlden..

HÀlsingegÄrdar : skrock, vidskepelse och folktro i Norrala socken

Denna uppsats Ă€r resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen pĂ„ folktro, vidskeplighet och skrock bland den Ă€ldre generationen jordbrukare pĂ„ HĂ€lsingegĂ„rdar. Även folktron bland nuvarande generationer hĂ€lsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter pĂ„ HĂ€lsingegĂ„rdarna. Studien baseras pĂ„ semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien hĂ€rleds till Ebbe Schöns teorier gĂ€llande folktron, dĂ€r nödvĂ€ndigheten av magi och vidskepelse bland bönder Ă€r framtrĂ€dande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet Ă€r begrĂ€nsad, bĂ„de bland de yngre och Ă€ldre generationerna i Norrala, Ă€ven om de yngre till synes har en större förstĂ„else för vidskeplighet och Ă€ven anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

Pedagogisk dokumentation som verktyg i förskolan : om ett etiskt tÀnkande kring att dokumentera barn

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation anvÀnds som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frÄgestÀllningar som detta examensarbete utgÄr frÄn Àr följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfÀllen Àr meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jÀmförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete sÄ framgÄr det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets lÀroprocess samt utveckling, Àven att det pÄverkar barnet positivt.

Religionsundervisningen i gymnasieskolan : ett verktyg för att förstÄ andra mÀnniskor

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

LikvÀrdig kunskap i skolan? : en intervjustudie av lÀrares undervisningsinnehÄll i religionskunskap i grundskolans Ärskurs sju till nio

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Eu i Turkiet Om de turkiska islamisternas instÀllning till EU

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förĂ€ndring under landets senaste tioĂ„rsperiod dĂ„ islamister och sekularister skiftat instĂ€llning i frĂ„gan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken pĂ„ att gĂ„ med i EU medan de sekulĂ€ra sĂ„ kallade kemalisterna företrĂ€dde landets aspirationer att gĂ„ med i unionen. VĂ„r studie gör ansprĂ„k pĂ„ att förklara nĂ€r, varför och hur islamisternas skifte gĂ„tt till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi anvĂ€nt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förĂ€ndring.Med utgĂ„ngspunkt i modellen finner vi att anledningen till förĂ€ndringen i EU-frĂ„gan beror pĂ„ en kombination av:- strukturella internationella förĂ€ndringar:· EUs utvidgning· EU ? ej lĂ€ngre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förĂ€ndringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade instĂ€llningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad hĂ€ndelse:· ?MinimilitĂ€rkuppen? 1997Dessa hĂ€ndelser intrĂ€ffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Liv och vÀrden: ett försvar av Ayn Rands metaetik

I detta papper försvarar jag Ayn Rands metaetik mot invÀndningar presenterade av Charles J King. Vad Àr roten till alla vÀrden? Ayn Rand menar att det Àr livet som Àr det yttersta vÀrde och som dÀrför gör alla andra vÀrden möjliga och nödvÀndiga. Charles J. King delar inte denna uppfattning utan menar istÀllet att det som gör vÀrden möjliga Àr inte livet, utan förmÄgan att ha begÀr.

"Kring könet rÄder tystnad" : Makt och sexualitet mellan mÀn i muslimska traditioner

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan mĂ€n i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de stĂ„r i relation till allmĂ€nna normativa vĂ€rderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen Ă€r att jĂ€mföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad Ă€r det dĂ„ i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som pĂ„verkar dessa handlingar's uttryck och pĂ„verkar i sĂ„fall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan mĂ€n blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frĂ„gestĂ€llning").

- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->