Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

This paper seeks to clarify the attitudes and positions of five Swedish Christiannewspapers in relation to the Suffrage reform (1907-11) and the Courtyardcrisis (1914). Furthermore I try to investigate the reasons behind their attitudesand positions. The five newspapers examined are: Göteborgs Stifts-Tidning,Församlingsbladet, Vår Lösen, Svenska Morgonbladet and Wecko-Posten.The results of my research show both convergence and divergence. Commonfor the newspapers is their criticism of the political agitation on the basisof ethics and that they all, except for Göteborgs Stifts-Tidning, recognizedemocratic principles. Divergence is evident, for example, in the reactions tothe consequences of the Courtyard crisis.I have distinguished three main factors that may help to explain the attitudesand positions of the newspapers?: nationalism versus internationalism,confessionalism and polarized political positions, and have found that the conceptof a ?Christian press? can be defended as well as put into question.

 Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

This paper is based on Bowlby's attachment theory in the exploration of Christian pastoral care literature. Kirkpatrick and Granqvist account for the majority of previous research on the subject, however, not related to counselling or counselling literature. The selected pastoral literature, which is three books by each author: Liselotte J Andersson and Margareta Melin provide several possible associations with attachment theory. In the process, nonetheless, more literature has been studied than those reported here. This paper aims to investigate whether a relationship with God is given as an attachment relationship of the selected pastoral literature.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa.

The purpose of this study is to examine discussions held by politicians and experts concerning the concepts Christian ethics and western humanism. I will examine the argumentation for and against the concepts Christian ethics and western humanism, which finally ended in a resolution of using these concepts in the curriculum Lpo/Lpf 94. In this study I am using a qualitative method to examine how different opinions and views are expressed in two different committee reports, initiated by the Ministry of Education, as well as protocols from the debate in the Swedish Parliament.I will attempt to elucidate the political views of these concepts, which will become an integral part of the base of values in the curriculum. Results show that the politicians are unanimous regarding the content itself, but disagree of the thought of establishing the base of values in Christian ethics. But the discussion is ambiguous because the opinion of the politicians is that the concepts, especially Christian ethics, stand for general human values.

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förändring under landets senaste tioårsperiod då islamister och sekularister skiftat inställning i frågan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken på att gå med i EU medan de sekulära så kallade kemalisterna företrädde landets aspirationer att gå med i unionen. Vår studie gör anspråk på att förklara när, varför och hur islamisternas skifte gått till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi använt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förändring.Med utgångspunkt i modellen finner vi att anledningen till förändringen i EU-frågan beror på en kombination av:- strukturella internationella förändringar:· EUs utvidgning· EU ? ej längre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förändringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade inställningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad händelse:· ?Minimilitärkuppen? 1997Dessa händelser inträffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Syftet med detta arbete är att undersöka samtalet om sexuella handlingar mellan män i muslimska traditioner och försöka se vad dessa handlingar betyder, socialt, religiöst och kulturellt, samt var de står i relation till allmänna normativa värderingar som grundar sig i familjeliv och andra sociala konstruktioner.Ambitionen är att jämföra kristen borgerlig kultur som ligger till grund för Foucault's resonemang om makt och sexualitet med muslimsk religiö's kultur. Kan man hitta kopplingar mellan kulturella yttringar, religiositet och dessa sexuella handlingar? Är dessa sexuella beteenden bundna till en vis's kultur? Och vad är det då i kulturen som bidrar till dessa uppfattningar om sexuella uttryck och handlingar. Finn's det sociala mönster i form av patriarkala strukturer som påverkar dessa handlingar's uttryck och påverkar i såfall de patriarkala mönstren till att sexualitet mellan män blir till ett maktuttryck?(utdrag ur uppsatsen's "Syfte och frågeställning").

This thesis explores how participants and leaders in ?Alpha?, an introductory course to the Christian faith, relate to and practice faith in Sweden. Sweden has often been viewed as a secular country where religion has been seen as irrational, outdated, and as something that belongs to the other but not to the self. Through the eyes of Swedish Christian practitioners, this study explores what kind of relationship my informants have to Christian faith and God while also exploring how living in a secular or post-secular context affects their way of believing and interpreting God and the stories written in the Bible. Furthermore, understanding of the Bible is viewed in the light of the concepts ?mythos? and ?logos? which highlights where Western explanatory models fail to explain and understand mythological stories.