Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.

Abstract: In this following thesis I enquire the teaching of reincarnation within the New Testament. More specifically I examine how the author Paramahansa Yogananda?s interprets the teaching of reincarnation and his analysis of the prologue to the Gospel according to John. The idea of reincarnation is not a teaching commonly associated with Christian teachings and it has never been advocated within Christian orthodoxy. However, the idea of reincarnation has recurringly been advocated by Christians.

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

AbstractThis essay examines the idea of unity in the early church, based on Psalm 133:1. My interest in this was awakened during a seminar with the scholar Sr. Dr. Michaela Puzicha OSB, who proposed that St. Benedict of Nursia in his Rule, RB 42, alludes to Ps.

In this essay I examine how in seven different congregations that belong to the Church of Sweden the preparatory office is formulated in ways that differ from the form that is prescribed in the current service-book of the Church of Sweden. My purpose is to examine how and why the congregations have chosen these alternative preparatory offices. This I have tried to find out by reading the written instructions and/or homepages of the congregations, studying their orders of service and interviewing one pastor in each congregation.Before describing, comparing and commenting on the different ways these congregations have chosen to formulate their preparatory offices, I give a historical background to the preparatory office itself and how it is formulated/designed in the current service book of the Church of Sweden. I also describe the history and the introduction of the Kyrie.I then describe each congregation, trying to point out the main characteristics of it, then concentrating on the process that lies behind the urge to formulate an alternative preparatory office, the reasons for it and the results.One of the conclusions I draw is that in the congregations I have examined there is an ongoing discussion about and reflection on the advantages of including the Kyrie in the preparatory office. I also found that in the congregations there are different opinions about the words following the prayer of penitence - should they be words of direct absolution or words that speak about the promise of God's forgiveness? This discussion is closely connected to a discussion about what is the connection between the preparatory office and the holy communion/Eucharist.

The overall purpose of the essay is to analyse what Dietrich Bonhoeffer meant by Religionless Christianity. For this I have chosen to use the substantial idea analysis.I first came across the concept of freedom of religion to Christianity and Religionless Christians, in the book Dietrich Bonhoeffer: Tankar om en 1900-talsmartyr by Martin Lind in which he discusses what Bonhoeffer might discuss with Religionless Christians. This book is therefore the origin of the selection of literature I have chosen to use in the essay. Bonhoeffer writes several letters from prison about the movement he sees towards a new phase in human history, in which man can no longer be religious. However, Bonhoeffer uses the word religion in such a way that its content cannot be clearly determined.

An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of ?healing? (swed: helande), on the other hand to being ?whole? (swed: hel); body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it?s rooted in Christian thought.

När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

The aim of this study is to analyze the construction of "Christian masculinity" during the modern era. This is made in opposition to earlier research that has claimed that masculinity could not be constructed religiously, that is, without at the same time being constructed as effeminate or anti-masculine.Using a wide variety of theoretical concepts - such as discourse analysis, class, secularisation, masculinity as constructed from countertypes, and finally masculinity as a homosocial construction - I analyze a free church in Sweden, the Scanian Missionary Society (Skånes Missionssällskap), during the period of ca 1939-1945 (the society was a district of the Swedish Covenant Church, or Svenska Missionsförbundet), in order to argue for the standpoint that masculinity, in fact, could be constructed religiously. The primary source is the society's weekly journal Sydposten.The main results in this study can be summarized as follows: 1) The leading men in the Scanian Missionary Society did, in fact, construct a Christian masculinity, i. e. a masculinity whose core values and ideals were Christian, e.g.

Inom palliativ vård är existentiella frågeställningar och andlighet viktiga delar för att uppnå en holistisk vård. Det har dock visat sig att sjuksköterskor har bristandekunskap om och svårigheter att bemöta patienters andliga behov. Eriksson och Watsonär två omvårdnadsteoretiker som belyser den andliga dimensionen av omvårdnaden.Eriksson har en mer kristen syn på andlighet medan Watsons perspektiv ärexistentialistiskt med inflytande av österländskt filosofi. Båda uttrycker dock attetablering av tro och hopp är centrala kännetecken för andlig omvårdnad. Syftet meduppsatsen var att klargöra vilka andliga behov palliativa patienter kan ha och hur dekan komma till uttryck samt hur andliga behov kan uppfyllas.

De troende i USA tycks öka i antal efter den 11 september 2001 och det har fått mig att fundera över varför befolkningen i landet är så beroende av att tro på Gud. För att finna svaret på dessa funderingar presenteras i detta arbete en del av den amerikanska religionshistoriken. Redan när emigranterna kom till det nya landet förde de med sig flera olika trosinriktningar och de ansåg att de fått i uppgift av Gud att bebygga det nya landet. Ett flertal olika församlingar bildades varav några var mer strikta än andra och ur dessa striktare grupper ?föddes? fundamentalismen och den religiösa högern.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

I denna uppsats görs en retorisk analys av en gudstjänst. Utgångspunktenär att en gudstjänst kan utgöras av en retorisk enhet och att dessolika delmoment, vart och ett, och tillsammans kan ses somargumenterande för en eller flera teser. De olika gudstjänstmomentenavser i sin tur alla inslag i gudstjänsten med allt från instrumentalinledningsmusik till predikan och bön. Dessa moment har sedananalyserats utifrån den klassiska retorikens två triader ethos, logos,pathos och delectare, docere, movere. De frågor som ställs är vadgudstjänsten försöker övertyga om och hur den sedan gör det.Den gudstjänst som analyseras har temat ?Jesus verklig frälsare? ochär en gudstjänst anpassad för ovana kyrkobesökare.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka.Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara.