Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

När samhället drabbas av stora olyckor och kriser är den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli så litet som möjligt. Detta ställer krav på en gemensamdokumentationsplattform för att främja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag användsflera olika verktyg inom kommun och länsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte används i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur länsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en Krissituation och redogjorde även för eventuella orsaker till uteblivenanvändning av systemet WIS.

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och Krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhälleOm myndigheters förhållningssätt till sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerängUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Vårterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig tillsociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även attkunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med sociala medier är att deär mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut är de som har kommit längst i sitt arbete med sociala medier, medan Länsstyrelsen iVästra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RäddningstjänstenStorgöteborg inte är aktiva inom några sociala medier ännu.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en Krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förändringar i form av förlust av kontroll, rädsla och osäkerhet samt förändrad självbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir därmed att undervisa och vägleda dessa patienter som befinner sig i en Krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir därför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebära stora fördelar vid bemötande och omvårdnad av dessa patienter. Stomi är en konstgjord öppning som är kirurgisk anlagd på buken där avföring töms. Stomin kan vara temporär eller permanent och fås till följd av exempelvis olika sjukdomstillstånd så som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera Krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en Krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en Krissituation.

Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.