I jakten på läsare skruvas många tidningars tonläge upp. Aftonbladet och expressen är exempel på två tidningar med en relativt liten läsarandel prenumeranter och är tidningar vars intäkter i stor del kommer från lösnummerförsäljningen. På motsvarande sätt är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i större utsträckning beroende av sina prenumeranter, medan deras lösnummerandel näppeligen motsvarar Aftonbladets och Expressens. Kan man påvisa en mer dramtisk och i en mening mer förenklad nyhetsförmedling i lösnummerberoende tidningar än i prenumerationsberoende, utifrån ett antal konkreta påståenden? Med detta i åteanke, kan någon tydlig tendens skönjas under de senaste 50 åren? Detta är två frågor som uppsatsen ämnar besvara, samtidigt som frågorna problematriseras då de sätts i en demokratisk kontext.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.