Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid Krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för Krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads Krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.

Vad som skiljer en organisation från mängden kan i många fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. Därför är det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbättra denna kapacitet, genom att på ett så brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. Således blir det en strategisk fråga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna måste ledningen styra organisationen i rätt riktning. Därigenom kan en kris hindras från att fortplanta sig som ringar på vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbättra sin crisis management- kapacitet.

Detta projekt har undersökt hur Krisledningsgruppen på Såtenäs flygflottilj kan bibehålla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots få verkliga incidenter. Mer konkret har de förhållande som påverkar gruppens medlemmar i upplevd förmåga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag på förbättringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, är en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet där konsekvenserna av ett fel eller misstag kan få katastrofala följder.

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från stater är vår tids stora hot.