This thesis examines the municipalities of Västra Götaland and the way they are prepared for crisis communication towards people with a foreign background. Over the past years there have been several studies that have examined the issue of crisis communications towards minorities but these are often focused on the target group. In this study, I focus on the authorities' actions. The theoretical approach is primarily an intersectional one and in this way the thesis is centred on the creation of different categories, the relationship between these categories and the possibilities working with these at the municipalities.On behalf of Region Västra Götaland, this investigation began with a survey that went out to the communications officers in charge of the crisis communication in each municipality. The ambition was to clarify the preparedness of each one and show how they relate to one another.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Abstract?Political participation by the citizen?- Citizen proposals in Karlstad municipalityEssay in Political Science, C-levelAuthor: Tobias GustafssonTutor: Michele MichelettiIn Sweden the political parties are losing more and more of their members. That in combination with a tendency that the participation in the elections is getting lower is a problem for the representative and parliamentary political system in Sweden.In order to strengthen the democracy in Sweden and to make the gap between the citizens and the elected smaller there has been some democracy-projects. The purpose of these democracy-projects is to make the political participation by the citizens, between the elections, higher. One of them is ?citizen proposals to the municipality?.The purpose of this essay is to examine this democracy-project in order to see what influences it might have on the local democracy.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans Krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev.

Sommaren 2008 inträffade en extraordinär händelse på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Åkattraktionen Rainbow gick sönder och flera passagerare skadades och fick föras till sjukhus. Media har följt denna händelse och det har spekulerats kring Lisebergs agerande och säkerhet.Ämnena krishantering och medierapportering är ständigt aktuella i dagens samhälle och är kopplade till varandra. Det är viktigt för ett företag att ha bra Krisberedskap och en god kontakt med media. Media rapporterar krisen till omvärlden, men en medvetenhet bör finnas om att olika källor kan spegla en händelse på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att se hur Lisebergs krishantering såg ut vid tiden för den extraordinära händelsen sommaren 2008.

Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen på Såtenäs flygflottilj kan bibehålla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots få verkliga incidenter. Mer konkret har de förhållande som påverkar gruppens medlemmar i upplevd förmåga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag på förbättringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, är en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet där konsekvenserna av ett fel eller misstag kan få katastrofala följder.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten ? vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon.

I lokförarens arbetsmiljö ingår, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist på vikarier, hotet att när och var som helst längs spåret köra på en människa, antingen vid en olyckshändelse eller, vilket är vanligare, då en människa bestämt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sätter ramarna för hur arbetsgivaren återinsätter lokföraren i säkerhetstjänst efter påkörning. Det finns också en lagstiftning angående arbetsgivarens skyldighet för Krisberedskap. Däremot varierar rutinerna kring olyckor och påkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spåbunden trafik.Huruvida psykiska symptom uppträder efter psykiskt trauma eller inte, är dels avhängigt av individens nuvarande situation, socialt nätverk eller privata trauman, dels på det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta händelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom är mellan 5-30 % efter en allvarlig händelse. Det är av största vikt att känna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och känna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga händelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, både som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebär det när ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport är att belysa vad som är en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi använder oss av aktörsynsättet eftersom det innebär att det är individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte är bestående. För vår del innebär det att den definition av företagskriser som vi får från de personer vi intervjuar inte är en generell definition utan den gäller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, både som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebär det när ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport är att belysa vad som är en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi använder oss av aktörsynsättet eftersom det innebär att det är individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte är bestående. För vår del innebär det att den definition av företagskriser som vi får från de personer vi intervjuar inte är en generell definition utan den gäller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.