Genom historien har frågorna om hur man får människor till att inte begå brott, hur man bäst straffar en brottsling och hur man får brottslingen att inte begå brott igen diskuterats intensivt. Om man tittar tillbaka i historien har kroppsbestraffning och dödsstraff varit de centrala straffmetoderna. Det var först på 1800- talet som tanken om att brottslingars själ skulle straffas istället för kroppen. Det var med denna tanken som fängelsestraffet blev en central del. Bakom murarna skulle fångarna inte bara straffas för sina gärningar de skulle också formas till en människa samhället ville ha.

9. SammanfattningIdag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder föratt få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder föratt få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarnasjälva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de självaställer sig till det olagliga och lagliga målandet.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.

Syftet med vår undersökning är att se vilka sociala relationer det finns mellan kriminalvårdspersonalen och de intagna, ur ett social psykologiskt perspektiv. Även vilken hjälp det finns att bistå de kriminella under tiden på anstalten men även efteråt. Kriminellas beteende är ett omdiskuterat och intressant ämne i samhället. Ska de lyckas ta sig tillbaka till samhället utan att leva ett kriminellt liv och vad får det kosta? Det finns många fördomar i samhället som gör att de människorna som har varit kriminella alltid kommer att bli dömda för det de tidigare har blivit straffade för och får leva med det resten av sitt liv.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha på ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsåtgärd..

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inomsamhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deraslivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egnaberättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..