Syftet med studien var att beskriva och söka förståelse för vad som medverkar till att personer lever med och lämnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förändras i förhållande till detta. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehållande narrativa inslag, med fyra informanter från kamratföreningen KRIS. För att förstå vår empiri använde vi oss av det salutogena synsättet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att våra informanter främst stannade kvar i det kriminella sammanhanget på grund av drogmissbruk, men även på grund av känslor av spänning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för våra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lämna var känslor av rädsla, bristande kontroll samt att de tröttnade på livet i kriminalitet.

I den dominerande samhällssynen ses kriminalitet som ett avvikande beteende eftersom det går emot den rådande lagstiftningen och normerna. Det finns alltid människor som inte följer normerna och ses därför som avvikare. Vad är det som får vissa personer att bryta mot lagen? Denna fråga är komplex eftersom alla individer påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Författarna är intresserade av hur yttre faktorer kan påverka människor till att begå brottsliga handlingar.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ?främling? i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund.I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen.För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ett kringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag ger såväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminera beskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm, det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande till övervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säck med pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriös intressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvet och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som dessa medför.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

The purpose of this essay was to study social workers´ and polices contributions with criminal youth gangs and get an insight in how co-operation in the contributions between these governments comes to rank and works.To find out, we carried out a study with a qualitative design based on document studies and interviews with social workers´ and polices who were meeting youths in their work.Our findings were that it's hard to define a criminal youth gang. The social workers´ and polices have both individual and common contributions with criminal youth gangs. One of their most important lining is to prevent new recruitment of young people to criminality. The social workers´ and polices both have an intention to cooperate but they can?t agree about the method of work they shall use, ?the kid-glove or the whip?..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utländska medborgare procentuellt är överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstå varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat närmare på olika teorier som förklarar varför vissa människor blir kriminella. För att få en bättre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med två invandrare som hamnat i kriminalitet, och jämförde deras egna åsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berättelser, men det är dock svårt att dra några slutsatser med endast två intervjuer som underlag. Resultatet talade ändå för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en människa väljer..

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier.

The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems.

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ?exitprocesser? och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.