Sökresultat:
228 Uppsatser om Kriminella gäng - Sida 16 av 16
SkadestÄnd och pactum turpe : FörtjÀnar kriminella rÀttsordningens skydd?
Det Àr faststÀllt att stöld av kontanter utgör en sakskada och att en sÄdan skall ersÀttas avvÄllaren till skadan enligt 2 kap 1 § skadestÄndslagen1 (SkL). Men vad gÀller om pengarnasom stulits frÄn en person, har intjÀnats av denne genom ett kriminellt förfarande? Skall densom blivit bestulen fortfarande Ätnjuta en rÀtt att erhÄlla skadestÄnd som ersÀttning för sinförlust?I ett relativt nyligen avgjort fall, NJA 2008 s 861, hade en man blivit bestulen pÄ en ansenligsumma pengar som han inbringat frÄn ett narkotikabrott. Han krÀvde dÄ tjuven pÄ skadestÄndför sin förlust, varvid tjuven invÀnde att nÄgon skadestÄndsskyldighet ej förelÄg pÄ grund avatt pengarna som stulits direkt hÀrrörde frÄn ett narkotikabrott. Den huvudsakliga frÄgan imÄlet rörde sÄledes huruvida den omstÀndighet att pengarna hÀrrörde frÄn ett brott skulle ledatill att mannens talan avvisades alternativt ogillandes.Av allmÀnna rÀttsgrundsatser inom svensk avtalsrÀtt framgÄr att en talan kan avvisas pÄ grundav att ett avtal strider mot lag eller god sed.
Stockholmsförsöket: förhoppningen om en bÀttre stadsmiljö
Den 3/1-2006 inleddes försöket med trÀngselskatter i Stockhomlsstad. MÄlet Àr att reducera innerstadens morgon- och eftermiddagstrafik med 10?15% och samtidigt öka nyttjandet av kollektivtrafiken, sÄ att framkomligheten ökar för bussar, varutransporter och bilar. Försöket bekostas av staten och investeringskostnaderna berÀknas uppgÄ till 3.8 miljarder kronor, budgeten ska tÀcka kostnaden för tekniskt system, utökad kollektivtrafik, förbÀttrat vÀg och gatunÀt samt information. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att dels beskriva trÀngselskattens effekt pÄ kommuninvÄnarnas resvanor till och frÄn innerstaden, samt ta reda pÄ om det Àr rÀttmÀtigt att staten begrÀnsar fordonstrafiken enligt John Rawls och Robert Nozicks syn pÄ statligt ingripande.
Bakom orden - En diskursanalys av personutredningar inom KriminalvÄrden
Bakgrund:Vi valde att skriva om hur FrivÄrdens personutredningar vid sÀrskilda brottmÄl konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta nÀrmare pÄ detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, sÄvitt vi kÀnner till, inte existerar. Att sÀtta fokus pÄ hur man vÀljer att beskriva och förhÄlla sig till sociala fenomen Àr en av mÄnga vÀgar till att uppnÄ större medvetenhet om hur makt, normalitet och sprÄk skapar förutsÀttningar för det sociala arbetet. Att försöka fÄ Ànnu större förstÄelse för hur vi i kommande yrkesroll Àr delaktiga i upprÀtthÄllandet och omskapandet av klientkategorier Àr vÄr skyldighet.FrivÄrden som arena för socialt arbete tyckte vi var sÀrskilt intressant dÄ kategorin av klienter Àr noga avgrÀnsad i egenskap av personer misstÀnkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig dÀrför naturligt för oss att undersöka.