Sök:

Sökresultat:

278 Uppsatser om Kriminella användare - Sida 18 av 19

Nöjesrelaterat vÄld i Falun

Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat vÄld Àr i Faluns centrum. MÄlet Àr att kunna hitta de platser som Àr mest brottsutsatta, sk ?Hot-Spots?. Ett annat mÄl med arbetet Àr att ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat vÄld.

Kvinnan kan du sÀlja igen och igen och igen, tills hon Àr död : En studie om fem svenska organisationer som diskuterar fenomenet trafficking

Kvinnan kan du sÀlja igen -och- igen -och- igen, tills hon Àr död.SÄ sÀger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna pÄ Palmedagarna i VÀsterÄs under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men Àven med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking Àr inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hÀlft fanns det prostituerade frÄn Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vÄgor och handlar om kvinnor som kommit till vÀstvÀrlden.

Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi

I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Kriminellas Revansch i SamhÀllet- Hinder eller HjÀlp för att Ätererövra ett "Svenssonliv"

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Den nya tillsynslagen med inriktning mot aggressiva hundar :

Hunden hÀrstammar frÄn vargen och har till viss del samma beteendemönster, samma sÀtt att kommunicera och har Àven Àrvt vargens potential till aggression. Med den nya tillsynslagen hoppas man öka allmÀnhetens trygghet vad det gÀller farliga och aggressiva hundar. Polisen har fÄtt större befogenheter och kommer nu förhoppningsvis att fÄ en möjlighet att bekÀmpa problemen med hundar i tid, och pÄ sÄ sÀtt kunna förebygga att vissa olyckor sker. De grupper man helst vill komma Ät Àr de som anvÀnder hundar i kriminella syften och de som hÄller dem under extremt dÄlig tillsyn. Det som leder till en farlig hund beror oftast pÄ flera olika faktorer, varav den största Àr olÀmpliga Àgare.

Samtal och förÀndring i tvÄngssituation : En studie av professionellas upplevelser av samtal med klienter med narkotikamissbruk inom kriminalvÄrd

Inom KriminalvÄrdens tre ben hÀkte, anstalt och frivÄrd, förs samtal med klienter för att försöka Ästadkomma förÀndring. Denna uppsats fokuserar pÄ samtalen med de klienter som inte bara Àr kriminella, utan Àven har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvÄras dÄ det finns mÄnga underliggande faktorer som pÄverkar, bÄde utifrÄn klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ÀndÄ kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förÀndring, ses detta arbete utifrÄn samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken föresprÄkas av KriminalvÄrden. Den svenska översÀttningen av MI Àr Motiverande Samtal.

Den sexuella förövaren - en person med mÄnga ansikten : En diskursanalys av RÀdda Barnens böcker om Pojkmottagningen

Syftet med denna uppsats Àr att belysa diskurser om sexuella förövare i RÀdda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjÀlp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus Àr att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrÄn kön, Älder, etnisk hÀrkomst, social status och funktionalitet.För att klarlÀgga pÄ vilket sÀtt författarna framstÀller de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, anvÀnds Goffmans stigmateori som dÀrmed fungerar som en förlÀngning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benÀmns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktÀrerna sÀtts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har ocksÄ kunnat se att deras grad av avvikelse förstÀrks eller försvagas beroende pÄ hur dessa intersektioner framstÀlls som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tÀnjs ut.

PenningtvÀtt - en studie om varför revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.

(Upp)brott : En kvalitativ studie av Ätta ungdomskriminellas upplevelser av upphörande med brott

Syftet med uppsatsen Àr att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen frÄn kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfÀllen begÄtt brott under sin barndom och ungdomstid. FrÄgestÀllningarna berör bÄde yttre och inre faktorer som pÄverkat upphörandet samt faktorer som upprÀtthÄller en ickekriminell livsstil. I studien ingick Ätta personer, sex mÀn och tvÄ kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 Ärs Älder. Hur lÀnge sedan det var personerna slutade begÄ brott varierade mellan nÄgra veckor och Ätta Är. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

Analys av geografisk platskÀnsla vid olika brottstyper

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskĂ€nsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott anvĂ€nder sig av sin vardagsgeografi samt om kĂ€nslan för rummet och platsen skiljer sig nĂ€mnvĂ€rt mellan emotionella brott det vill sĂ€ga brott dĂ€r kĂ€nslor ligger till grund (vĂ„ldtĂ€kt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nĂ€tverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har anvĂ€nts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i UmeĂ„ som strĂ€ckte sig över 8 Ă„rs tid. TvĂ„ personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rĂ„n och inbrott). Även har en förfrĂ„gan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I SamhĂ€llet) om distanser till och frĂ„n brottsplaster samt kĂ€nslor inför dessa. Denna förfrĂ„gan har Ă€ven de fiktiva brottslingarna svarat pĂ„.Insamling och sammanstĂ€llning av materialet har pekat pĂ„ att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att kĂ€nna till kopplingen mellan gĂ€rningsman och hans/hennes geografi.

InifrÄn och ut : en designpedagogisk undersökning om hantverksverksamheten pÄ en kriminalvÄrdsanstalt

FÀngelset har varit den frÀmsta formen av bestraffning i modern tid. SamhÀllets straffmetoder har gÄtt frÄn kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla mÀnniskor frÄn kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling berÀknas ske genom arbete och sysselsÀttning under fÀngelsetiden.Med det stÀngda rummet som utgÄngspunkt har min undersökning sökt svar pÄ om, och i sÄ fall varför hantverk Àr viktigt i kriminalvÄrden. UtifrÄn denna undran behandlar den hÀr undersökningen frÄgestÀllningen:PÄ vilka sÀtt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag tillsammans med en grupp interner pÄ en kriminalvÄrdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt dÀr vi arbetat med tygpÄsar som utgÄngspunkt.Ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fÀngelset som institution har legat till grund för analysen av materialet.

En legitimitetsanalys av direktivsförslaget gÀllande den europeiska utredningsordern. En spÀnning mellan processuellt och substantiellt antagen lag

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

I jakt pÄ public service-tjuvar

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

?They all come back? : En kvalitativ intervjustudie om KRIS betydelse för fem medlemmar betrÀffande deras Äteranpassning till samhÀllet efter anstaltsvistelse

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->