Vad är det som lockar människorna att välja campinglivet? Hur kan man välja denna minimalistiska form av levande, när man kan vara hemma i bekvämligheten och ha det skönt istället? Min studie är ett försök att ta reda på vad det är som gör att campinglivet är så speciellt. Vad är det som ligger bakom det ökade intresset? Varför väljer människan denna livsstil i en allt globalare värld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har även använt mig av minnesarbete på grund av att jag har 20 års erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation.

Fetma har idag blivit ett världsproblem och i Sverige är cirka var tionde person fet. Denna siffra förväntas öka och med den även kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att finna effektiva metoder för att behandla och förebygga fetma och fetmarelaterade sjukdomstillstånd så som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. För att en person ska kunna förändra sin livsstil och sitt beteende krävs stöttning och motivation och enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det sjuksköterskans ansvar att motivera patienten till förändrade livsstilsfaktorer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka viken effekt motiverande samtal (Motivational interview ? MI) har vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ?trygga konsumenter som handlar hållbart?.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ?manliga sexualvanor?, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Att drabbas av kronisk sjukdom påverkar flera aspekter i personers liv såsom de psykiska, fysiska, sociala och yrkesmässiga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig progredierande kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Uppsatsen grundar sig på en diskursanalytisk undersökning av det hälsofrämjande arbetets struktur och förhållningssätt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som på ett eller annat sätt arbetar med hälsofrämjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, Folkhälsoinstitutet(Fhi), Hälsofrämjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde även en undersökning på individnivå, där anställda på SÄS fick uttrycka åsikter och tankar om hälsa och hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hälsofrämjande arbetet.Det hälsofrämjande arbetet är uppbyggt kring tvärvetenskaplig forskning men fokuset på hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus på det samhällsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmärksammas och bidrar till utvecklingen.

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD.