Sökresultat:
860 Uppsatser om Kriminalvćrd i frihet - Sida 15 av 58
Hur vÀljer jag gymnasieprogram?
Det framtida gymnasievalet Àr ett första steg in i vuxenvÀrlden. Ungdomarna i vÄr studie har 25 olika gymnasieskolor att vÀlja mellan i sin nÀrmiljö. VÄrt syfte var att ta reda pÄ hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i Ärskurs nio som stÄr inför sitt första utbildningsval.
VÄr studie visar pÄ ett resultat dÀr ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehÄll.
Slöja i skolan?
I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..
SPEL OCH DESS NARRATIV : BerÀttelser i digitala offline-rollspel
Det Àr uppenbart att narrativ anvÀnds i spel, inte minst i offline-RPG:n (ORPG:n), dÀr berÀttelserna Àr vad som stÄr i centrum. Samtidigt som dessa Àr ett vÀlkomnatfenomen har de ocksÄ en tendens att passivisera spelaren och pÄverka kÀnslan avfrihet. I hur hög grad de gör detta Àr till viss del subjektivt och dÀrför Àr det av viktvad som motiverar ORPG-spelaren till spelandet. Denna studie har utvecklat tvÄspelprototyper som baseras pÄ motivationerna immersion respektive prestation föratt pÄvisa motivationsgruppernas preferenser. Studien har fokuserat pÄ att ta reda pÄhur stor vikt de bÄda grupperna lÀgger pÄ kÀnslan av frihet, och haft som hypotes attkravet Àr högre hos prestationsmotiverade spelare.
Inre och yttre motivation : Hur upplevs de och hur relateras de till prestation?
Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.
Vinstutdelning : Har den nya aktiebolagslagen
Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehÄller nya regler angÄende bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i Ärsredovisningen, istÀllet har bolagen fÄtt mer frihet att bestÀmma och motivera sin utdelning sjÀlva. Med hjÀlp av Ärsredovisningar undersöks om lagÀndringen har haft nÄgon effekt pÄ bolagens utdelningsnivÄ. Urvalet av bolag hÀmtas frÄn konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler frÄn deras Ärsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förÀndring av utdelningsnivÄerna och hÀnföra denna till lagÀndringen.
Konsten att inte stÄ i vÀgen för musiken: ett arbete grundat
pÄ Joakim Milders tankar om musik och improvisation
Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom omrÄdet. Arbetet grundas pÄ en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stÄ i vÀgen för musiken, det vill sÀga: mÄlet Àr att uppnÄ en sÄdan nivÄ musikaliskt, teoretiskt, gehörsmÀssigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnÀrligt pÄ det sÀtt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlÀttar lÀrandet.
Haditer i praktiken : Shiamuslimers frihet för egen tolkning
OvanpÄ-       nya bostÀder pÄ befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga pÄ tak Àr ett allt vanligare sÀtt att förtÀta befintliga bostadsomrÄden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen pÄ mark och en ofta relativt lÄg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostÀder. Som alternativ till att riva och bygga nytt Àr pÄbyggnad ett intressant sÀtt att tillföra nya Ärsringar i staden. I mÄnga fall kan kommunen godkÀnna en pÄbyggnad utan detaljplaneÀndring vilket har uppmÀrksammats av bÄde fastighetsÀgare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostÀder och tillÄta förÀndringar i stadsbilden.
Kursplaner : studier av skillnader och jÀmförelser om kursplaner i svenska frÄn Lgr 80 och Lpo 94
Med denna studie har jag undersökt om och pÄ vilket sÀtt svenskundervisningen i grundskolan har förÀndrats utifrÄn Lgr 80 och Lpo 94, bÄde vad gÀller lÀrares erfarenheter och Äsikter om eventuell förÀndring i undervisningssÀttet samt i kursplanstexter. Vad gÀller Lpo 94 Àr det de reviderade kursplanerna frÄn 2000 som studerats och jÀmförts med Lgr 80. Tre lÀrare med olika bakgrund och med erfarenhet frÄn undervisning i de bÄda kursplanerna har intervjuats och deras svar jÀmförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lÀrarna anser sig Àga en större frihet att lÀgga upp sin undervisning utifrÄn Lpo 94 samt att Lpo 94 sÀtter eleven som individ i fokus. LÀrarna pÄpekar ocksÄ vikten av erfarenhet i sina yrken.
Fritidspedagogens ansvar inför den fria leken
As a leisure time pedagogue I find it hard to have an insight into what children are playing, and how they play when it comes to free play. My experience is that in some free play, conflicts arise, which reveal hierarchies and power structures containing violations, whereas other occasions of free play suddenly come to an end as the pedagogue interferes. In this essay I investigate my responsibility as a leisure time pedagogue during childrenÂŽs free play, based on two differing play situations. I also investigate the play as a phenomenon by looking into previous research on children?s play and development psychology.
Hur pĂ„verkas individen av anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne?      Â
Detta Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken pĂ„verkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gĂ€llande socialt umgĂ€nge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. FrĂ„gorna stĂ€lldes utifrĂ„n en semistrukturerad intervjuguide som baserades pĂ„ uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Ăven om anstaltsvistelserna upplevts pĂ„tvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat pĂ„verka sin tillvaro och det sociala umgĂ€nget. Det har funnits ett stort avstĂ„ndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt Ă„ngest och vissa har fĂ„tt anpassningssvĂ„righeter till ett liv i frihet. SjĂ€lvbilden har utvecklats genom social interaktion med nĂ€ra anhöriga.
Teknikens fÀngslande frihet : teknik och mÀnniskoförstÄelse i samtida svensk science fiction
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.
Oberoende skivbolag och deras erbjudanden : En studie om hur oberoende skivbolag erbjuder vÀrdeförslag för attattrahera nya samt behÄlla befintliga artister
Föreliggande uppsats behandlar oberoende skivbolags förÀndrade roll till följd avdigitaliseringen av musiken som bidragit till artisters möjlighet att sÀlja och distribuera musikutan skivbolag. Syftet med studien Àr att förklara hur oberoende skivbolag erbjudervÀrdeförslag och vad som inkluderas i dessa vÀrdeförslag nÀr det oberoende skivbolaget villattrahera nya samt behÄlla sina befintliga artister. För att besvara syftet har fyra oberoendeskivbolag intervjuats och intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn Servicedominantlogic. Resultatet visar indikationer pÄ att oberoende skivbolag allt mer vÀljer attinkludera artister i den vÀrdeskapande processen nÀr vÀrdeförslag utformas. Oberoendeskivbolag vill arbeta nÀra sina artister och tillÄter artisterna att vÀlja vilka vÀrdeförslag de villta del av.
Abort ? mÀnsklig rÀttighet? Nej, mord! - En diskursanalys av abortmotstÄndet i EU
Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.
LÀrande för hÄllbar utveckling - fem lÀrares attityder
HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.
Att sÀtta könsnormer i gungning : Om förÀldrars fostran utifrÄn jÀmstÀlldhetsideal
 Att sĂ€tta könsnormer i gungning - Om förĂ€ldrars fostran utifrĂ„n jĂ€mstĂ€lldhetsidealSyftet med denna studie Ă€r att bidra med kunskap om innebörden av jĂ€mstĂ€lld fostran för förĂ€ldrar som fostrar utifrĂ„n jĂ€mstĂ€lldhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gĂ„ bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger pĂ„ feministisk postÂstrukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv pĂ„ diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra mĂ€n som vid intervjuÂtillfĂ€llet var förĂ€ldrar till sammanlagt 19 barn i Ă„ldrarna 7 mĂ„n- 18 Ă„r. Slutsatser av arbetet Ă€r att en fostran utifrĂ„n ideal om jĂ€mstĂ€lldhet kĂ€nnetecknas av att förĂ€ldrarna intar ett aktivt förhĂ„llningssĂ€tt till relationerna inom och utanför familjen och strĂ€var efter att destabilisera grĂ€nser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet anvĂ€ndande av sprĂ„k och kommunikation försöker förĂ€ldrarna skapa representationer av kön och positioneringsÂmöjligheter som öppnar upp barnens förestĂ€llningsvĂ€rld.