Denna beskrivande studie syftade till att undersöka hur två miljonprogramsområden framställs i lokalpress, samt att relatera detta till brottstatistik.Chantal & Mouffes (1985) diskursteori användes för att analysera opinionsjournalistiska texter. Detta för att få en tydlig bild av diskursen kring Bäckbyområdet.Lokaltidningars webbupplagor genomsöktes med sökorden ?Bäckby? respektive ?Lagersberg?, vilket genererade 1011 resp. 212 träffar. Opinionsjournalistiska texter diskursanalyserades.

Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott..

Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)Kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts.

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier.

The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems.

Fängelse som påföljd för ungdomar som begått brott är något svenskt rättsväsende strävar efter att undvika så långt det är möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför har länge varit ett ämne för diskussion och det har pratas om huruvida fängelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin låga ålder och det kan tänkas att de lätt påverkas negativt av kontakten med andra intagna. Därför valde jag att studera hur ungdomar som verkställt ett fängelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tänker kring återfall i brott.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkesKriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i Kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkesKriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkesKriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkesKriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends.

The goal of this qualitative essay is to approach the knowledge of people who commit crimes. From a development psychology point of view, questions relating to childhood ang growth are some of the important subjects we choose to discuss. Our purpose is also to reveal the linkage between criminal behavior and different theories of the above mentioned perspective. To bridge the gap between the general and the individual, our survey was based on profound interviews with four inmates in prison. This offer an opportunity to capture the individual´s inner thoughts, feelings and experience about the criminal action.

In this qualitative user evaluation, users from the Krami-programme in Borla?nge have been interviewed on what they consider to have been positive changes in their social situation after participating in the programme. The respondents also point out factors in the programme that have supported these changes. The method consisted of interviews with five men who have undergone the Krami programme.The results show that Krami primarily helps the users to get an employment which results in the repeal of criminogenic factors. This plays an important part in the positive change of the users self-esteem, which tends to lead towards ?unlabeling? of the individual as ?criminal?.The study also indicates other factors in the program that the users found helpful in their process of change highlighting the interaction between authorities, the approach of the Krami- staff and also the common rules that the participants has to agree upon.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, Kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje..

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande Kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning.