Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material..

Abstract Titel: Pang, du är död! Författare: Emilia Franksson Undersökningen belyser olika aspekter gällande krigsleken och leksaksvapen i förskolan där pedagogernas resonemang tydliggörs. Syftet med studien är att belysa krigslekens komplexitet för att ge redskap vid bedömning av lekens tillåtande respektive inte tillåtande. Huvudfrågan i studien är vad pedagogerna anser om krigslekar och leksaksvapen. Huvudfrågan är formulerad i fyra mindre frågor som är följande: Vad definierar pedagogerna som krigslekar? Vilka positiva samt negativa egenskaper anser pedagogerna finns med krigsleken? Vad definierar pedagogerna som ett leksaksvapen? Vad anser pedagogerna om vuxnas närvaro i krigsleken? För att finna svar på frågorna fick sex verksamma pedagoger på en förskola besvara enkäter samt observerades 37 barn när de leker krigslekar. Tidigare forskning tar upp lekens betydelse angående utveckling och lärande.

Abstract Titel: Pang, du är död! Författare: Emilia Franksson Undersökningen belyser olika aspekter gällande krigsleken och leksaksvapen i förskolan där pedagogernas resonemang tydliggörs. Syftet med studien är att belysa krigslekens komplexitet för att ge redskap vid bedömning av lekens tillåtande respektive inte tillåtande. Huvudfrågan i studien är vad pedagogerna anser om krigslekar och leksaksvapen. Huvudfrågan är formulerad i fyra mindre frågor som är följande: Vad definierar pedagogerna som krigslekar? Vilka positiva samt negativa egenskaper anser pedagogerna finns med krigsleken? Vad definierar pedagogerna som ett leksaksvapen? Vad anser pedagogerna om vuxnas närvaro i krigsleken? För att finna svar på frågorna fick sex verksamma pedagoger på en förskola besvara enkäter samt observerades 37 barn när de leker krigslekar. Tidigare forskning tar upp lekens betydelse angående utveckling och lärande.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.