The purpose of this study is to describe how dandelion children has experienced their childhood and how their childhood has formed them in their adulthood. The purpose is also to examine how the attachment between the child and the parents has come to expression. To search for the answers of the purpose the following issues has been created: How do dandelion children experience that their upbringing has formed them as a human being in adulthood? and How do dandelion children experience the attachment to their parents have been expressed during childhood? The empirical material of this study is based on a qualitative approach where the material has been assembled by semi-structured interviews with five respondents. The result shows that all the respondents has experienced their childhood as a problematic existence due to their parents lacking in their basic care of the child.

The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN?s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN?s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket..

Denna uppsats handlar om vad som ledde fram till att IRA valde att lägga ner sina vapen och ingå vapenvila 1994. Vi har hittat flera olika orsaker vilka vi har klassificerat som interna eller externa. Här återfinns orsaker som kalla krigets slut, attitydförändringar, vinster med vapenvila och internationellt samarbete. För att förstå bakgrunden har vi även tittat på vikten av en avväpning i en fredprocess samt hur Sinn Féin och IRA är sammanlänkade. Slutligen har vi även gjort en applicering av våra resultat på en terroristgrupp vilken delar många av IRAs drag, PLO, men även tittat på en grupp vilken inte är så lik, ETA..

In this thesis I discuss and analyse the relationship between USA and Europe since the end of the Cold War. Many authors claimed that the Soviet threat was the glue that kept the continents together. Now that threat is gone and new challenges have risen. In what way has this relationship been influenced by the new challenges this new era stands for? By doing a case study and by using two quite different theorists, John Mearsheimer an offensive realist and Joseph Nye who is a liberal institutionalist, I?ll try to show how for example September 11, anti-amerikanism and NATO can be explained and understood.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktanspråk i Europa och vilka medel man är villig och kapabel att använda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa säkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehålla och expandera ett starkt NATO i Europa även efter kalla krigets slut har visat på USA:s förmåga att navigera världspolitiken på ett proaktivt sätt utan att löpa några risker för den egna nationella säkerheten. USA:s engagemang på den Europeiska arenan ska primärt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundärt som en idealistisk ambition att värna om regional fred och säkerhet. Vi kan således utläsa att ingen av aktörerna är intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pågått i Europa sedan långt tillbaka fortsatt lika aktiv..

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Konflikten i Tjetjenien har blivit ett ihärdigt problem för såväl ryssar som tjetjener. Konflikten kan delas in i två faser, det första och det andra kriget. Våra studier av det empiriska materialet ledde till en misstanke om att det fanns luckor i den befintliga forskningen, i synnerhet gällande det andra kriget. Resultatet blev en teoriutvecklande studie om det andra Tjetjenienkrigets uppkomst och fortgång där vår hypotes grundar sig på att det är ledande, centrala individer på vardera sidan som har ett intresse av att se till att det föreligger en konflikt folken emellan. De två ledande individerna har identifierats som Sjamil Basajev och Vladimir Putin.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. Omvärldens bild av den afrikanskakontinenten präglas av inbördeskrig, svält, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 då ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jämförelse med denkosmopolitik som Kaldor förespråkar som den systembild som krävs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig på externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under ständig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

Denna studies syfte är att försöka kartlägga folkskollärarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra världskrigets beredskapsår i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestått av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollärarinnornas fackliga tidningsorgan Lärarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollärarnas ambition under beredskapsåren var att förbereda en evig världs-fred, misstagen från första världskriget fick inte upprepas. Då var de, så att säga, tagna på sängen vid krigsutbrottet. Denna gång var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden väg för Herran har i denna studie, i jämställdhetens namn ändrats till Bereden väg för Kvinnan, med tanke på att dessa fackligt aktiva pionjärkvinnor i mångt och mycket, be-redde väg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.