Problem:Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för enfungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fleraktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå dådet är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antaletaktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och kreditinstitut med avseende på bådeblanco- och hypotekslån.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna kreditinstitut. Fokus kommer attligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från trestorbanker och tre kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna kreditinstitut skiljer sig åt med avseende bådegällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid Kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter de kommande Baselrekommendationerna kommer att få på bankernas Kreditgivning till småföretag.Metod: Vår undersökning är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen bygger främst på tidigare studier inom vårt problemområde och på personliga intervjuer som genomförts på fyra av de Svenska storbankerna. Teoretiska perspektiv: Teorin bygger på olika modeller som är sammankopplade med kreditbedömningsprocessen, samt de lagar som berör denna process. Vidare belyses de kommande kapitaltäckningsreglerna och de metoder som bankerna kommer att använda sig av i framtiden. För att kunna angripa den problemställning vi formulerat har fokus lagts vid de moment som anses specifikt tillämpbara för att lösa dessa problem.

SammanfattningTitel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi.Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson.Handledare: Ann W Dörner.Datum: Juni 2012.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag.Forskningsfrågorna är:Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar.Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning.

Tidigare forskning visar på att småbolagens existens har en stor betydelse. Småbolag bidrar inte bara till att generera fler jobb, de bidrar också till den ekonomiska tillväxten. Dock kräver deras existens och fortsatta tillväxt mer kapital, de behöver därmed ha tillgång till krediter. Tidigare forskning visar på att småbolag har svårigheter att erhålla bankkrediter jämfört med större bolag. På grund av Basel-regleringarna och de införda kapitalkraven har bankerna blivit mer försiktiga och är inte villiga att ta allt för stora risker.

Vi vill beskriva, analysera och diskutera vad den nya lagen medför ur företagens perspektiv. Kunskapen vi vill bidra med skall kunna ge en tydligare bild över vad som egentligen har skett med företagen och hur de på kort sikt har påverkats av den nya lagstiftningen. Undersökningsobjekten är fem små och medelstora tillverkningsföretag, tre organisationer samt en bank. Resultatet visar att det tillgängliga säkerhetsunderlaget för bankerna har reducerats. Bankerna vill se en övergång till fakturabelåning och till följd av detta får de bättre säkerhet samtidigt som kredittagaren får betala en högre kostnad för krediten..

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att använda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjälp av vattenfallsmetoden. Fokus på detta arbete ligger förutom själva utvecklandet av registret också på dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker också svara på om denna modell är lämplig att använda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar också upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid användandet av denna modell..

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid Kreditgivning.

Priserna på åkermark har de senaste åren fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gått att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt på att lönsamheten i lantbruket generellt har försämrats. Varför prisfallet är större i Danmark än i Sverige beror på de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan länderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien är att skapa en förståelse för varför priset på dansk åkermark har sjunkit så mycket under den senaste perioden. Studien bygger främst på kvantitativ sekundärdata som hämtats från databasen, Farm Accountancy Data Network.

 Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen. .

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag.

I media diskuteras ofta bristen på kapital till små och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att låna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebär ett högre risktagande. Småföretagande är det vanligaste sättet att bedriva näringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse från denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar bankers Kreditgivning och uppföljning till små nystartade företag.Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter från fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna påvisa vilka faktorer som påverkar deras Kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på.

The last years? financial situation has contributed to an increased willingness from the banks to handle risks. The most important risk to cope with is a risk that is related to a customer?s ability to repay loans. Forecasts indicate that in the future, Swedish farmers will be facing profitability challenges, which points to a need to reconsider the banks procedures considering risk management in credit granting for agricultural businesses.Today?s risk management will be given two complements in this study.