Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på Kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid Kreditgivning?Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i Kreditgivningsprocessen.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande Kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om Kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid Kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas Kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid Kreditgivning.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas Kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör Kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers Kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

This essay aims to analyze based on the theory SEB and Nordea´s credit assessment process against small enterprises..

Titel: Banklån som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare är en sak men att verkligen våga satsa på sin idé är inte lika lätt. För att kunna satsa på sin verksamhet krävs det oftast finansieringshjälp. Enligt studier ses då banklån som den vanligaste externa källan till finansiering. Däremot har företagare efter finanskrisen år 2008 beklagat sig över att det är svårare att få banklån. Detta kan bero på att banker kräver säkerheter som kan göra det svårt för företagare att få ett lån till sina företag.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utreda vilken roll Sveriges kreditgarantiföreninghar vid finansiering av småföretag. Detta uppnås genom följande delsyften:1) Undersöka och analysera vad förändringarna i förmånsrättslagen ochBaselreglerna inneburit för Sveriges fyra största banker och ALMI vidKreditgivning till småföretag samt vilken roll KGF Sverige har försmåföretagen i Sverige.2) Diskutera och dra slutsatser om vad lagförändringen och införandet av de nya reglerna inneburit samt vilken roll KGF Sverige kan ha förSveriges småföretags utveckling.Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är abduktion eftersom det sker en alternering mellan referensram och empirin som omtolkas i skenet av varandra. Anledningen till valet av abduktion som utgångspunkt i uppsatsen är att det finns knapphändig teori om kreditgarantiföreningar. Informationen i referensramen om KGF har utformats genom den empiriska undersökningen, däremot har frågorna till undersökningen av kreditinstituten och företagenbyggts upp utifrån referensramen.Slutsats: Uppsatsens undersökning visar att det finns ett behov av en extern part vid Kreditgivning till småföretag som kan ställa säkerheter mot kreditgivaren. KGF Värmland, ledstjärnan bland Sveriges kreditgarantiföreningar, har visat att KGF kan bli en viktig part i finansieringslösningen för småföretagare över helalandet.

Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att utreda vilken återbetalningsskyldighet konsumenten åläggs efter vårdslös kreditprövning. Främst har möjligheten till jämkning av återbetalningsansvaret utretts. Syftet har även varit att försöka bedöma om införandet av kreditprövningsskyldigheten fått avsedd effekt, därmed om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning är tillräckligt högt med hänsyn till Konsumentkreditlagens syfte. I arbetet har använts traditionell juridisk metod. De civilrättsliga påföljderna vid bristande kreditprövning är idag begränsade.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och Kreditgivningsprocessen har stramats åt.I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur Kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i Kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur Kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.