ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vad elever och lÀrare pÄ ett yrkesinriktat program pÄ gymnasiet anser om nivÄgruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivÄgruppering redovisas. Svaren pÄ enkÀtundersökningar visar elevers och lÀrares Äsikter om nivÄgruppering. UngefÀr hÀlften av eleverna var positiva till nivÄgruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivÄgrupperna var relativt stor.

Som blivande studie- och yrkesvÀgledare kommer vi att möta olika elever. MÄnga av dessa elever Àr ?vanliga? elever, medan en stor grupp Àr elever med olika svÄrigheter. Vi har under vÄr praktik trÀffat pÄ elever som Àr annorlunda, skoltrötta, svaga och brÄkiga. MÄnga av dessa elever behöver extra hjÀlp frÄn skolan, vilket de inte alltid fÄr.

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar en bra lÀrare. LitteraturgenomgÄngen behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade lÀraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att fÄ fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

In this essay I analyze the way my collection of poetry relates to the concept cyclic. What is cyclic and what different interpretations are there concerning the concept? Which other related concepts are there regarding things that seem to reoccur regularly? How does the cyclical, the circular, relate to the linear in regard, for example, to the perception of time? Life often creates the sense that different phenomena and experiences repeat themselves. Different processes are conducted according to regular or irregular cyclical phases, situations seem familiar and events can be relived.         Starting from my writing project Sinnligt kviller, a collection of poems, I discuss these questions in themselves and the impact they have had on my collection. I describe the phenomenon cyclic as a result of the emotions and moods this term creates in a more or less decisive way.         The intention with this paper is to show how Sinnligt kviller offers different perspectives of and reflections upon the various feelings provoked by the cyclic in our lives, feelings that are given my own voice in the literary text under study..

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig pÄ intervjuer och dokumentanalyser. Studien Àr baserad pÄ sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 ÄtgÀrdsprogram. VÄrt antagande som vi Àven tycker framgÄr ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att mÄnga skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra förutfattade meningar var Àven att ÄtgÀrdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte anvÀnds som ett pedagogiskt instrument i den utstrÀckning vi önskar.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlÀrning och hur elevers förutsÀttningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsÀttningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. fÄ hjÀlp av sina förÀldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se Àr ett verktyg som erbjuder elever somstuderar pÄ högstadie- eller gymnasienivÄ alternativ hjÀlp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har sÄledes varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som anvÀnder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkÀtundersökning anvÀndes som metoder för denna studie.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt sprÄk pÄ ett kreativt, lustfyllt och roligt sÀtt.Enligt Frid (2005) Àr bildskapande ocksÄ ett sÀtt att kommunicera. Genom bilder utvecklasprÄket och dÄ utvecklas ocksÄ mÀnniskans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhÀlle och dÀrför har skriftsprÄket och bildsprÄket fÄtt alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet Àr att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt frÀmja sprÄket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi Àr intresserade av att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om sprÄkutvecklinggenom bildskapande anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna anvÀnder bildskapande för attfrÀmja sprÄkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande Àr ett redskap som Àr anvÀndbartför att utveckla barns sprÄk. NÀr barnen skapar diskuterar de gÀrna om det de gör.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.