Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka möjligheten att skapa ett övervakningssystem dÀr man tillÀmpar en passande teknologi pÄ ett kreativt sÀtt. Applikationen som valdes Àr övervakning av dementa pÄ ett Älderdomshem. TvÄ tÀnkbara teknologier för utvecklingen av systemet, RFID och Bluetooth, studeras och analyseras. Efter en utvÀrdering vÀljs Bluetooth och anvÀnds för att konstruera ett prototypsystem. Ett antal systemexperiment med kommunikationen mellan systemkomponenterna utförs och en analys genomförs för att bedöma teknologins effektivitet och anvÀndbarhet. Resultaten av systemexperimenten visar att det Àr möjligt att anvÀnda Bluetooth-teknologin för övervakning av mÀnniskor inom ett visst bestÀmt omrÄde, till exempel ett Älderdomshem. Man kan detektera patienternas position och visa den för personalen pÄ en datorskÀrm i en ritning över lokalerna. Detta arbete ska ses som en grund för en framtida utveckling och konstruktion av ett operationellt system..

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syftet med detta arbete Àr att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lÀrarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och lÀraren Àr. Vi undersökte Àven vilka metoder lÀraren anvÀnder sig av inom religionsundervisningen, men Àven för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med tvÄ kvalitativa arbetsmetoder, dÄ vi intervjuade lÀrare och elever, men ocksÄ observerade de pÄ religionsundervisningen. Denna studie gjordes pÄ tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lÀrare och sex elever.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

Att vÄga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoÀngTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar mÄste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhÀllet. HÀr spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestÀmmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lÀrare, och elever. Men deras uppdrag Àr komplext eftersom implementering Àr svÄrhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs bÄde av kommunen och inifrÄn den egna skolan. DÀrför Àr det inte sjÀlvklart hur skolcheferna idag jobbar för att frÀmja digital kompetens i skolan.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.